Peter Mattsson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att USA mest kommer att använda Gotland som övningsplats och logistikbas.
Under tisdagen skrev Sverige och USA på avtalet om ett fördjupat försvarssamarbete. Avtalet ger amerikansk militär möjlighet att använda 17 svenska anläggningar eller övningsområden över hela Sverige. Bland dem finns Visby, där USA enligt avtalet får tillgång till regementsområde och övningsområde.
– Det är befintliga militära garnisoner eller platser, det handlar inte om att etablera några nya amerikanska baser och det kan handla om ett avgränsat område, säger Pål Jonson till TT.
Avtalet om USA-närvaro har en avskräckande effekt. Är det bra att Gotland ingår?
– Den avskräckande effekten har två sidor. Den kan få en motståndare att avstå från ett angrepp, men Gotland blir samtidigt ett militärt mål. Så helt riskfritt är det inte, säger Peter Mattsson som är universitetslektor vid Försvarshögskolan.
Peter Mattsson tror att när Sverige blir medlem i Nato kommer Gotlands strategiska betydelse att minska. Hela Östersjön kommer att domineras av Nato. Men avtalet med USA kommer ändå att vara viktigt.
– Det finns en politisk svaghet i Nato. Med det nya avtalet kan USA agera direkt, säger han.
Av de 17 områden USA får tillgång till ligger flera i norra Sverige: Östersund, Härnösand, Kiruna, Boden, Luleå och Vidsel.
– Jag tror norra Sverige är strategiskt viktigast för USA. Gotland vill man kanske använda mest som övningsområde och logistikbas, säger Peter Mattsson som inte tror att den amerikanska närvaron kommer att påverka gotlänningarna särskilt mycket.
Han tror att USA möjligen kan vara intresserat av att stärka öns luftförsvar, och om man placerar eget luftvärn på Gotland kommer man troligen även att ha amerikansk militär som bemannar pjäserna.
– Om de styrkorna ska vara här permanent eller tillfälligt beror på vilken beredskapsgrad man väljer. Förutom personal till luftvärn har jag svårt att se att man kommer att placera markförband på Gotland.
Amerikansk militär har angjort Gotland på flera olika sätt. I juni förra året genomfördes en landstigningsoperation på Tofta skjutfält i samband med Baltops 22. Framöver kan USA ha både materiel och manskap på skjutfältet.
Överenskommelsen ger USA rätt att lagra försvarsmateriel på Gotland. USA får exklusiv kontroll över materielen, och utrustningen får endast användas av amerikanska styrkor. Avtalet innehåller inga delar som reglerar eventuell förvaring av kärnvapen på svensk mark.
Avtalet gör det möjligt för USA att kontrollera delar av baserna, som av säkerhetsskäl endast amerikansk militär får använda. USA:s militär får även, med svenskt godkännande, utföra bygg- och anläggningsarbeten på anläggningarna så länge det främjar gemensamma intressen. Eventuellt nya byggnader blir dock svensk egendom.
Det blir USA:s uppgift att se till att landets militär sköter sig. I artikel 14 står det: "De amerikanska försvarsmyndigheterna ska ansvara för att upprätthålla disciplin och ordning inom de amerikanska styrkorna och får för detta ändamål inrätta militärpolisenheter på de överenskomna anläggningar och områden där amerikanska styrkor befinner sig."
Ett amerikanskt Herculesplan landade i oktober 2021 på Brorakan för att lasta av luftvärnssystemet Himars.
Förutom Visby får USA tillträde till regementes- och övningsområden i Berga, Boden och Kristinehamn, samt militärläger och övningsområden i Kiruna, Kvarn, Ravlunda, Älvdalen och Östersund. I Luleå, Ronneby, Såtenäs och Uppsala får USA tillgång till flottiljområdena och i Halmstad förutom flottiljområdet även tillträde till regementsområdet. USA får dessutom använda Vidsels flygplats och testområde, samt Revingeheds regementsområde.