"Avundsjuka ligger bakom anmälan "

I lördagens GA varnande miljö- och hälsoskyddskontoret de gotländska hästägarna för hästuppköpare som inte har ärliga avsikter­att hästar köps upp under förespegling att de ska exporteras som avelsdjur till Irland men att de sedan exporteras längre söderut i Europa som slaktdjur på transporter under hemska förhållanden.
Hans-Olof Liljedahl, Lojsta känner sig utpekad av varningen.
Han berättar att han bedriver seriös hästhandel med Irland men nu tror alla att det är han som sänder hästar till slakt i Italien.

Foto:

Gotland2004-10-05 04:00
Hästägaren Hans-Olof Liljedahl, Skote, Lojsta, känner sig utpekad av miljö- och hälsoskyddskontoret­att det skulle vara han som skickar hästar till Italien för att slaktas. Han berättar att han de senaste åren har gjort hästaffärer med Irland men att dessa affärer är helt seriösa. Han tror att avundsjuka har varit drivkraften bakom den anmälan som har gjorts till miljö- och hälsoskyddskontoret. Han tror inte att det är någon på Gotland som lurar hästägare på det här sättet:
­ Gotland är litet, det skulle jag ha fått kännedom om i så fall.
Hans affärer med Irland började efter ett tips som han fick av en hästägare i Vamlingbo. Hon berättade för honom om irländarna som vill köpa upp svenska travare till avel med tinkerston på Irland. Det är travare som inte duger till tävlingar här men som av någon anledning är eftertraktade som avelsdjur på Irland.
­ De har inte samma typ av tävlingar som vi har här. På Irland arrangerar de streetraces, ett tävlingslopp som går på grusvägar. Tävlingarna arrangeras av privata sällskap. De tycker att tinkerhästarna är lite för låga i mankhöjd för de här tävlingarna, därför började man avla med svenska travare. Skulle man köpa hästar från andra håll i Europa hade man fått betala väldigt höga priser men de svenska travarna som inte duger till de svenska loppen är billiga i inköp. På så sätt vill man få upp mankhöjden från 1,35 meter till 1,50 meter, berättar Hans-Olof Liljedahl.
<span class=MR>Var tveksam</span>
Han påpekar att han själv var mycket tveksam till att sälja hästar till Irland i början men att han efterhand tycker sig ha fått bevis på att allt går rätt till och att hans hästar verkligen hamnar på Irland. Han har blivit inbjuden att resa till Irland och se sina gamla hästar men han har inte kunnat lämna gården än. Han berättar att han måste ordna ersättare och att han inte har haft semester mer än två gånger i sitt liv.
­ Kanske kan det bli en resa framöver, säger Hans-Olof Liljedahl.
En detalj som han ser som ett av bevisen är att uppköparna inte är intresserade av att köpa någon valack, kastrerad hingst.
­ Hade det handlat om slakt skulle de naturligtvis vara intresserade av att köpa upp valacker också, säger Hans-Olof Liljedahl.
<span class=MR>Transporten</span>
Den irländske man som han har haft kontakt med heter John Ryan, är numera svensk medborgare och har en gård utanför Ängelholm i Skåne.
Hans-Olof Liljedahl berättar hur hästarna fraktas från Gotland till gården i Skåne där de ställs av för att resan inte ska bli för krävande. De genomgår också en veterinärbesiktning där.
Efter ett tag blir det en ny transport till Danmark där det blir en ny veterinärbesiktning och sedan fortsätter transporten till Tyskland och genom norra Frankrike. Är det dåligt väder ställs hästarna av vid en plats i Tyskland men annars fortsätter färden till Le Havre där det blir en ny besiktning. Efter färjan över till England blir det ånyo en veterinärbesiktning och sedan går transporten genom England utan stopp eftersom det finns restriktioner på grund av mul- och klövsjukan. Transporten går alltså direkt till färjeläget i norra Wales och sedan fraktas den med färja till Irland. I Dublin blir det en veterinärbesiktning till.
Hans- Olof Liljedahl berättar att han har varit med om tre transporter från Gotland De två första gångerna sålde han åtta hästar till varje transport och till den senaste transporten som gick för tre veckor sedan hade han fyra hästar med.
­ Det skulle gå en transport under den helg som kommer men nu måste vi reda ut allting här på Gotland innan det kan gå fler transporter, säger Hans-Olof Liljedahl.
Han berättar att irländarna betalar 2000-5000 kronor för en travare.
­ Jag tycker att det här är bättre för hästarna än att de ska gå kvar här hemma i snö och slask till ingen nytta. På Irland får de möjlighet att gå i grönt gräs året runt och de får leva och vara med om betäckningar. Ett annat alternativ är att avliva dem här hemma och gräva ner dem men det har jag inte hjärta till, säger Hans-Olof Liljedahl.
<span class=MR>Hästpass</span>
Liljedahl berättar också om det nya hästpasset som kommer vid årsskiftet enligt direktiv från EU. Det är en dryg kostnad för hästägare, ansökan och registrering 800-1000 kr per häst.
­ Med de här passen kan det inte bli några sådana här rykten och det är det enda som är bra med dem, säger Hans-Olof Liljedahl.
Själv har han 50 hästar varav 30 stycken ska ha pass.
Han berättar om en bekant här på Gotland som sålde ett ardennersto med föl på samma sätt till Irland och hur irländare sedan hörde av sig och ville köpa fler ardennerhästar. Den gotländska ardennern med fölet hade väckt stor uppståndelse på Irland eftersom rasen lär vara ovanlig där:
­ Folk stod runt hagen och bara stirrade på stoet och fölet. Ardennern skulle också användas till avel med tinker.
Han berättar också att irländarna kan köpa ardennerhästar från Belgien som ligger inom närmare håll, där rasen är vanlig, men att de där får betala 20000 för en häst medan de i Sverige kan de få en för 6000 kronor.
Hans-Olof Liljedahl. säger att han har full förståelse för hästägare som är oroliga och är på sin vakt mot slakttransporter till södra Europa. När det gäller skrupelfria människor som sänder hästar till slakt på det här sättet säger Hans-Olof Liljedahl:
­ Det är helt förbannat att de gör så! Det är bra att folk är på sin vakt!
Han tror dock inte att det här förekommer på Gotland.
Hans-Olof Liljedahl säger att han inte har någonting till övers för de som skickar svenska hästar till slakt i södra Europa och han tycker att det är bar att folk är på sin vakt mot sådant.Foto: ULF GLIMFALK
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om