Susanne Bjergegaard Pettersson, va-chef i Region Gotland.
I en dryg månad behövde Visby med omnejd koka sitt vatten efter att vattentäkten i Langs hage kontaminerats med bakterien clostridium perfringens. Spolningsarbetet som följde har krävt mycket vatten ur öns vattenreserver, samtidigt som Langs hage stängts av. Inte alls välkommet på en ö som redan har svårt att klara vattenförsörjningen.
Ett viktigt nästa steg nu när kokrekommendationerna hävts är därmed att försöka förstå hur det här kunde inträffa och hur det kan förhindras framöver.
– En misstanke vi har haft är att höstens kraftiga regn kan ha fört med sig bakterien. Och när man pratar om klimatet så är det just skyfall och ihållande regn som vi behöver klimatanpassa våra samhällen efter, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.
Under hösten klubbades Region Gotlands klimatanpassningsplan. Nu är det verksamheternas tur att precisera planen, vilket kommer att stå högt på va-avdelningens agenda efter årskiftet.
– Vi behöver först göra en analys, men självklart kommer de vattenverk och vattentäkter som har störst risk skyndsamt att anpassas. Vi har också många avloppsreningsverk som ligger vid vattnet, där finns en annan klimatrisk, havshöjning.
Men att säkra dricksvattnet inför framtiden görs inte med en enskild insats. Här är det principen "många bäckar små gör en stor å" som gäller.
I slutet av året har fyra forskningsprojekt gått i mål som kan addera till regionens åtgärdspalett. Ett av dem är särskilt intressant tycker Shadi El Habash, VA-utvecklare på Region Gotland: En studie om hur kondensvattnet från Arlas mjölkpulvertillverkning kan användas.
– Vi fick ett jätteintressant resultat, särskilt för dem som jobbar med pengar, säger han.
Förutom regionen och Arla har Gotlandshem och Protos varit involverade i projektet som letts av det statliga forskningsinstitutet Rise. Flera olika scenarier har undersökts, både återanvändning av vattnet lokalt hos Arla och transport av vattnet till andra verksamheter i Visby.
Det visar sig att det finns stor potential att spara både pengar och vatten. Mest lönsamt vore det för Arla att rena och återanvända vattnet själva. Det skulle bespara Gotlands kommunala vattennät motsvarande 500 hushålls förbrukning.
– Nu kommer vi att fortsätta och bestämma vad vi ska gå vidare med. För vi kan inte bara sitta och skriva rapporter, säger Shadi El Habash.
Särskilda membran renar vattnet och det som rensas bort kan gå direkt till biogastillverkning.
I två blå containrar i Burgsvik har samtidigt ett delprojekt inom miljöinstitutet IVL:s Testbädd Storsudret slutförts. Där har avloppsvatten pumpats in genom membranfilter och kommit ut på andra sidan som nästintill drickbart vatten.
– Testet visar att det fungerar att rena vattnet till en återvinningskvalitet samtidigt som ett litet koncentrat produceras som man kan köra energieffektiv anaerob rening på och då slippa avloppsslam och istället producera biogas direkt av detta, säger Shadi El Habash.
Innan vattnet kan bli dricksvatten krävs ytterligare en rening, som Shadi tror kan göras med enkla och billiga medel.
I dag pumpas avloppsvattnet 45 kilometer från Storsudret till Klintehamn där det renas i ett konventionellt reningsverk. Med det nya systemet skulle det inte längre behövas, eftersom reningen av avloppsvattnet kan ge mer än områdets dricksvattenbehov.
IVL tror på det nya systemet och ska nu utveckla det vidare tillsammans med partners i Brasilien. Målet är att inom fem år lansera det i full skala i Sverige.