Bara två bet- odlingar kvar
För några år sedan fanns det över 100 betodlare och i dag finns det endast två kvar på Gotland - Pär-Rune Nypelius, Lokrume, och Lars-Erik Medbom, Fardhem. Nypelius har 3 hektar som ska bli foder hemma på gården och Medbom har 16 hektar som ska bli viltfoder på fastlandet.
Stor betydelse. Betodlingen har alltid betytt mycket för Lars-Erik Medbom. Han satt med i styrelsen för betodlareföreningen och förutom att han själv var en stor betodlare hjälpte han andra odlare med skörden och frakten.
Foto: Ulf Glimfalk
Vad framtiden kan ge vet ännu inte öns odlare. Det blir en ökad betodling på ön om den omtalade biogasanläggningen sätter igång. Frågan är bara när? Lars-Erik påpekar att det handlar om en pott på 35 miljoner kronor som kan brinna inne om inte kommunen tar beslutet snart. Dessutom kan det försvinna betmaskiner från ön när odlarna nu har lagt av med grödan.
Lars-Erik tror att det blir en biogasanläggning eftersom Gotlands kommun vill ha en miljöprofil.
Betor är bra i en biogasanläggning, ungefär lika viktigt som jästen när man bakar, förklarar Lars-Erik.
50 ton per hektar
Årets skörd vid Kvie beräknar han till 50 ton per hektar.
- Försommartorkan bekommer inte betorna så mycket eftersom de är små. De är mer beroende av regnet på eftersommaren. I och med det här så är betan en bra gröda för Gotland. Den brukar kompensera sig och växa till sig på sensommaren, berättar Lars-Erik Medbom.
Den betsort som han och Nypelius har sått heter Klaxon och det som utmärker just den sorten är att den är: frisk, lämpar sig bra till foder och har en slät rotfåra. Den har inte så hög sockerhalt men det spelar inte någon roll i det här sammanhanget. Inte heller är den känslig för angrepp av betcystnematoden.
Lars-Erik och sonen Daniel har ännu inte börjat med betskörden men det brinner i knutarna. Viltfoderköpare har redan hört av sig.
Betorna fraktas på långtradare direkt till köpare i bland annat Sörmland och Närke för att bli foder för: vildsvin, hjort och rådjur. Bland köparna hittar man Stockholms Vatten och Svenska Jägareförbundet.
- Det är roligt eftersom det här för med sig att jag har fått många kontakter. Det är mycket som ska klaffa med transporterna till mottagaren. Man måste ta reda på om det finns farbara vägar för den tunga långtradaren i skogarna när den kommer fram. Fullt lass ut i skogen! För det mesta har det gått bra men någon gång har det väl blivit en bärgning, berättar Lars-Erik Medbom.
Lite oro för Lars-Erik innebär en debatt som har blossat upp på fastlandet där vissa hävdar att man inte bör utfodra vildsvin eftersom de ställer till med skador på närliggande odlingar.
Jakten på vildsvin är viktig för de som livnär sig på den och det går att styra vildsvinen genom att lägga utfodringsplatserna långt från odlingar, förklarar Lars-Erik Medbom.
Växtodling
Vid gården Kvie i Fardhem har man numera ingen djurproduktion utan bara växtodling. Lars-Erik berättar att han odlar ärtor på fastmark som omväxlingsgröda samt vårraps.
Betorna växer på myrmark vilket, enligt Lars-Erik, gör att de är lättrensade från jord. Helst vill köparna ha tvättade betor och det finns funderingar på att bygga en bettvätt på gården.
Den här nischen fungerar bra för Lars-Erik och han hoppas på utökad betodling i framtiden om en biogasanläggning på ön blir verklighet.
Kanske får sonen Daniel odla ännu mera betor när han tar över gården i framtiden?
Angrepp av betcystnematod kan ge skördesänkningar på 20-30% eller mer.
Betcystnematoden (Heterodera schactii) är en mycket liten rundmask, cirka en millimeter, som parasiterar på rötterna av sockerbetor och flera andra växter. Från cystor i jorden kläcks de små maskarna och honorna borrar sig in i betans rötter och hämmar vatten- och näringsförsörjningen. Betan utvecklar fler rottrådar för att kompensera och blir till slut "skäggig" och binder därmed mer jord vid skörden.
Honornas bakkropp sväller upp och bildar små vita cystor som man kan se på betans rötter i början/mitten av juni och i början av augusti. Tidpunkterna är väderberoende och kan därför variera från år till år. Cystorna, som innehåller ägg, blir sedan bruna och lossnar från rötterna. Normala år bildas två generationer på en växtsäsong, men varma år kan det bli tre. Äggen kan i cystorna förbli livsdugliga i mer än tio år.
Källa: Danisco
Betcystnematoden (Heterodera schactii) är en mycket liten rundmask, cirka en millimeter, som parasiterar på rötterna av sockerbetor och flera andra växter. Från cystor i jorden kläcks de små maskarna och honorna borrar sig in i betans rötter och hämmar vatten- och näringsförsörjningen. Betan utvecklar fler rottrådar för att kompensera och blir till slut "skäggig" och binder därmed mer jord vid skörden.
Honornas bakkropp sväller upp och bildar små vita cystor som man kan se på betans rötter i början/mitten av juni och i början av augusti. Tidpunkterna är väderberoende och kan därför variera från år till år. Cystorna, som innehåller ägg, blir sedan bruna och lossnar från rötterna. Normala år bildas två generationer på en växtsäsong, men varma år kan det bli tre. Äggen kan i cystorna förbli livsdugliga i mer än tio år.
Källa: Danisco
Så jobbar vi med nyheter