Det är bra att det byggs på Fårö, även om inte alla bosätter sig permanent. Det tycker Frans Brozén som är ordförande för Fårö Utveckling.
Det har byggts mycket de senaste åren. Vi har flera gånger rapporterat om den långa bygglovskön. Nu visar en kartläggning, som Region Gotland gjort, att väldigt få bosätter sig permanent i de småhus som byggts.
Perioden 2010–2020 uppfördes 1 736 småhus. Av dem har 30,9 procent minst en person som är skriven på adressen. 1 200 hus saknar folkbokförda personer.
– Det här bekräftar vad vi har trott, men nu har vi det svart på vitt och slipper spekulera, säger tillförordnade stadsarkitekten Gunnar Gustafsson.
Att så få småhus har någon folkbokförd beror på att två tredjedelar av det som byggts är fritidshus. Och av de 1 164 fritidshusen har bara nio procent någon som bor permanent.
Men långt ifrån alla en- och tvåbostadshus, där krav ställs att byggnaden anpassas för permanentboende, har någon folkbokförd. Av de 572 en- och tvåbostadshus som byggts 2010–2020 har 433 någon folkbokförd (76 procent).
I sin sammanställning konstaterar Region Gotland att slutresultatet inte alltid blir det som anges i bygglovsansökan. Det blir särskilt tydligt i de områden som specialstuderats, Fårö och Östergarnslandet.
På Fårö har 23 en- och tvåbostadshus byggts 2010–2020. Av dem har bara fem någon folkbokförd. Under samma period har 122 fritidshus byggts, vara fem har någon folkbokförd. Totalt saknar 135 av de 145 småhus som byggts på Fårö folkbokförda (93 procent).
Att så få bosätter sig permanent ser Frans Brozén, ordförande för Fårö Utveckling, inte som något större problem.
– Vi skiljer inte på vi och dom. De fritidsboende är ofta här en stor del av året. De engagerar sig i föreningslivet och drar sitt strå till stacken för Fårös utveckling, säger han och tillägger:
– Vi är över 500 som bor här permanent, så Fårö är en levande ö även på vintern.
Åren 2010–2020 byggdes det 1 736 småhus på Gotland. Ett av dem var det här i Västerhejde.
Att många fritidshusägare på Fårö bor en längre tid i sina hus kan dock vara ett problem. Ön har brist på vatten, och vid bygglov för fritidshus tar man inte hänsyn till att vattenförbrukningen ökar väsentligt om man bor där längre tid.
– Vi måste kalla ut politikerna för att diskutera hur vi ska lösa frågan med vatten och avlopp, konstaterar Frans Brozén.
Frans Brozén är även politiker, med plats för Liberalerna i regionfullmäktige. Och som sådan ser han problem med att så få folkbokför sig i de småhus som byggs på Gotland:
– Det innebär att Gotland går miste om en massa skatteintäkter.
I Östergarn, där ett avsaltningsverk byggts och en stor utbyggnad av ledningar för vatten och avlopps gjorts, har man sett fram emot ett ökat bostadsbyggande. Här är andelen folkbokförda i de nybyggda småhusen något högre än på Fårö. Av de 27 en- och tvåbostadshus som byggts har 15 någon folkbokförd (56 procent). I de 135 fritidshus som byggts har 6 någon som bor permanent. Totalt 12 procent av de 162 hus som byggts någon som bor permanent.
I gällande översiktsplan Bygg Gotland anges att Gotland ska utvecklas så att det råder balans mellan stad och land. Men under samma period som merparten av de nya husen på Fårö och Östergarnslandet saknar folkbokförda har Visby haft ett mer gynnsamt resultat.
I Visby har 65 en- och tvåbostadshus och 3 fritidshus byggts under perioden. 98 procent av dem har någon folkbokförd.
Nästan lika bra är siffrorna för Västerhejde. Av de 103 en- och tvåbostadshus och 42 fritidshus har 88 procent någon person som är folkbokförd på adressen.
Västerhejde är ett exempel på att tätortsnära socknar lockar permanentboende. För Väskinde är dock siffran sämre, mycket på grund av att andelen fritidshus som byggts är högre. Av 54 en- och tvåbostadshus och 43 fritidshus har 55 procent någon folkbokförd.
Enbart 30 procent av de småhus som har byggts bebos permanent.
För att få balans mellan Visby och landsbygden satsar Region Gotland på serviceorterna Hemse, Slite, Klintehamn och Fårösund. Att bygga småhus nära dem innebär att nybyggarna får nära till service som vård och skola. Den sammanställning som Region Gotland gjort visar dock att få bygger småhus nära serviceorter. Under de tio år som undersökts byggdes endast fem småhus i Roma/Björke. I Hemse byggdes två, och i Othem nio. I Bunge (Fårösund) byggdes 105 småhus, men av dem var merparten fritidshus. Av nybyggena i Bunge har bara var tionde hus någon folkbokförd.
Även om sammanställningen visar att inte många småhus har någon som bor permanent kan ändå det flesta socknar glädja sig över att det byggts i socknen på senare tid. Det finns dock 14 socknar där det varken byggdes fritidshus, eller en- eller tvåbostadshus 2010– 2013: Hall, Guldrupe, Dalhem, Endre, Barlingbo, Alva, Mästerby, Lye, Bäl, Lojsta, Buttle, Ganthem, Gerum och Eke.