Peter Kappe var glad över att få snabb assistans.
På väg 147 mellan Visby och Slite sitter en grå personbil fast i snön, någon meter utanför vägbanan. Bärgaren Hugo Hägg kör upp jämsides, trycker ner rutan och meddelar föraren att han ska åka och vända bilen.
– Det finns en anledning till att jag vill vända, då har jag bärgaren som skydd mot trafikanterna. Jag syns mycket bättre på det sättet, förklarar Hugo Hägg.
Tillbaka igen med bärgarbilen rättvänd hälsar Hugo glatt på Peter Kappe som gruvar sig över att han blivit stående i diket.
– Det är verkligen ingen fara, det är bara ditt självförtroende som blivit lite stukat, försäkrar Hugo tröstande.
Hur hamnade du här?
– Jag skulle kolla snödjupet, säger Peter med ett snett och förläget leende.
Han fortsätter:
– Jag satt i tankar och tittade lite åt ett annat håll. Sedan kände jag att höger framhjul tog i ute i kanten. Sedan drogs jag ut, det gick det inte att göra någonting.
– Nej, snön suger verkligen tag, och då finns det ingenting du kan göra utan du förvandlas till åskådare och åker bara med, säger Hugo.
Peter Kappe är tacksam för snabb hjälp. En förbipasserande stannade till och hjälpte till att ringa bärgare. 25 minuter efter att han åkt av var Peter åter uppe på vägen och kunde fortsätta sin resa norrut.
– Att man hjälper folk och får ett trevligt bemötande tillbaka är en stor uppsida med jobbet. Folk är glada när de får hjälp, och nu med Peter kunde vi vara snabbt på plats också, säger Hugo.
Öns två bärgningsföretag, med totalt en handfull bärgningsbilar, har haft fullt upp sedan Gotland kläddes i vitt.
– Just nu är det bråda dagar. Jag vet inte exakt vad det blir i genomsnitt för min del, men det är långt över 15 jobb om dagen.
Hur mycket mer jobb har ni när det är vinterväglag?
– Helt klart mer, men det är jättesvårt att sätta en siffra på det. Sedan är det inte heller någon bra indikation på hur många som är i diket, för det finns ett jättestort mörkertal. Ofta beställs en bärgare, sedan ringer de fem minuter senare efter att ha blivit uppdragen av någon förbipasserande.
Det har varit stor efterfrågan på bärgningshjälp de senaste två veckorna, intygar Hugo Hägg på Gotlands Bilbärgning AB - Assistancekåren.
I bärgningsbilen kör Hugo mellan 7 000-8 000 mil på ett år.
– Sedan tillkommer det en massa i privata bilar, så det blir många mil bakom ratten per år.
Hugo har 14 år i yrket, delvis på fastlandet men sedan 2015 har han kört bärgningsbil på heltid på Gotland.
– Man vet aldrig när jobben ramlar in. Sådana här dagar är jättesvåra att planera, det kan vara lugnt en god stund men så ramlar det plötsligt in fyra jobb på en gång. Samtidigt är det en bit av charmen med jobbet – att man inte vet vad dagen har att ge.
Eller natten för den delen. På Gotlands Bilbärgning AB – Assistancekåren finns Hugo eller hans kollega alltid i beredskap.
Något han uppskattar med jobbet är hur mycket han får se av Gotland.
– Det är nog inte många vägar på ön som jag inte har varit på.
Hugo Hägg har haft bråda dagar.
Klagomålen kring vinterväghållningen på ön, som dyker upp varje år, ger Hugo inte mycket för.
– Jag tycker att vi har förhållandevis bra vägar, och vägarbetarna skottar snö och sandar så mycket de bara kan. De är väldigt duktiga, säger Hugo och påtalar också att de hela tiden måste agera reaktivt.
– De kan ju inte skotta snö innan den fallit och inte sanda innan den är borta.
Med vägen som arbetsplats önskar han snarare bättre uppmärksamhet och större respekt från medtrafikanterna.
– Det är tyvärr helt galet ute på vägarna, det är mer regel än undantag att man måste ha ögon i nacken. Tyvärr är det så att medtrafikanter visar alldeles för dålig respekt för alla som är ute och jobbar på vägen. Även nu var det en bil som blåste förbi i 60-70 kilometer i timmen, trots att sikten är skymd och att han inte hade en aning vad som finns bakom bärgaren. Hade han gått ner i 30 och puttrat förbi oss så hade han inte tappat mer än tio sekunder på ankomsttiden till Visby, säger Hugo och tillägger:
– Egentligen skulle det ha varit en del av körkortsutbildningen, att du ska stå på vägkanten och känna dig utsatt en liten stund.
Rattsurfande är ett annat bekymmer.
– Det är ett jättestort problem och jag upplever att det har blivit värre. Folk håller telefonen på ett sämre sätt nu, längre ner, än förut när det fortfarande var lagligt.
Hugo Hägg.
De kommande dagarna väntas enstaka plusgrader och en del regn och Hugo utfärdar en stor varning för väglaget.
– När det kommer regn på det här kalla underlaget, då blir det ett rent helvete. Det blir viktigt att vara extra försiktig, säger Hugo Hägg.