Det var i slutet av oktober i fjol som socialtjänsten fick informationen om att ett familjehemsplacerat barn utsatts för våld och hot om våld under pågående placering. Informationen kom från barnet själv, och från barnets ena vårdnadshavare, där den sistnämnda även skickat med fotografier av skadorna som barnet fått till följd av misshandeln.
Men socialtjänsten tyckte inte det var nödvändigt att vidta några åtgärder eftersom barnet ändå skulle resa hem på besök inom kort, och eftersom man redan upprättat en säkerhetsplanering.
Enligt anmälan står det i barnets journaler att handläggaren på förvaltningen, som fattar beslut på delegation från socialnämnden, bedömt att det inte fanns skäl att polisanmäla händelsen på grund av att vårdnadshavaren var rädd att det skulle skada barnets tillit till socialtjänsten. Men något formellt beslut att inte polisanmäla, enligt delegationsordningen, fanns inte.
Nu har socialförvaltningen anmält händelsen enligt lex Sarah, då man anser att händelsen utgjorde en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Enligt anmälan saknas rutiner för polisanmälan vid misstanke om att barn utsätts för brott, och det saknas dokumentation om bedömningar i det aktuella ärendet.
Lars Olofsson är tillförordnad chef på Individ- och familjeomsorgen. Han berättar att barnet fick en annan jourhemsplacering och därefter en placering på ett HVB-hem.
Finns det inte en skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott – oavsett vad vårdnadshavaren säger?
– Socialtjänsten bör polisanmäla, oavsett vad vårdnadshavare säger. Det vi ska tänka på är vad som är barnets bästa.
Är det inte snarare så att tilliten till socialtjänsten riskerar skadas om ni inte anmäler?
– Det är som jag svarat tidigare, att barnets bästa styr. Vi bör anmäla, och vi får anmäla vissa brott trots sekretess. Men det kan finnas fall där det kan vara bättre för barnet att vi inte polisanmäler. Jag utgår från att det viktiga är att vi efterlever principen om barnets bästa även när det finns många komplicerande omständigheter.
Men hur motiverades att en polisanmälan skulle kunna skada tilliten?
– Vi har att se till barnets bästa. Det är egentligen inte en fråga om tillit utan vad som gagnar barnet. Det kan var så att man bedömer att tilliten är viktig och att det därför gagnar barnet att inte polisanmäla. Men är det en oro av allvarlig art polisanmäls ärendet. Det är även viktigt att lyfta att oberoende om ett ärende polisanmäls eller ej så är vårt arbete att vi ska hjälpa både barn och föräldrar med den oro som kommit fram.
Lars Olofsson menar att socialtjänsten behöver göra en egen bedömning av vad som är bäst för barnet, men om socialtjänsten gör bedömningen att inte polisanmäla så ska skälen för det framgå av journalerna, vilket det inte gjorde i det här fallet.
Får aktuellt familjehem fortfarande ta emot barn eller har ni vidtagit åtgärder mot det familje-/jourhemmet?
– Vi kan inte gå in i det aktuella ärendet. Generellt är det så att om familjehem gör sig skyldiga till allvarliga fel så väljer vi naturligtvis att inte placera i ett sådant hem men jag kan inte gå in på om så är fallet i det här ärendet eller inte.
Har det här inträffat tidigare i andra fall – att ni inte polisanmält fast ni kanske borde?
– Vi har ingen sammanställning av sådana uppgifter.
Enligt Lars Olofsson har han ingen kännedom om ärendet polisanmälts i efterhand.