I november var det 35 barn i de kommunala skolorna som hade så hög frånvaro att det finns risk att de inte fullgör sin skolplikt, en ökning med 15 barn sedan september. De flesta av barnen går i klass åtta och nio men även barn i mellanstadiet är i riskzonen.
– De vanligaste orsakerna är psykisk ohälsa eller någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan ökar och smyger sig ned i åldrarna, säger Karin Sandberg Täpp, kvalitetsutvecklare vid Region Gotland.
– Det kan också vara en vårdnadshavare som mår dåligt eller som själv har en neuropsykiatrisk diagnos.
När ett barn har hög frånvaro under en längre tid rapporteras det till skolledning och elevhälsoteamet på skolan. Teamen följer frånvaroutvecklingen hos eleven och tittar efter mönster – ökar frånvaron, är eleven borta vissa timmar, vissa dagar eller någon särskild tid på dagen? Det är också elevhälsoteamet som försöker hjälpa eleven tillbaka till skolan. De har en tydlig handlingsplan att följa och för en dialog med både elev och vårdnadshavare.
– Det viktigaste är att prata med eleven och ställa frågor om vad som fungerar bra och dåligt och att ta reda på hur eleven själv vill ha det, säger Karin Sandberg Täpp.
Elevhälsoteamet utreder också elevens behov och om eventuella utredningar ska startas. Det kan också bli frågan om en orosanmälan till socialförvaltningen och samarbete med till exempel Barn- och ungdomspsykiatrin. Uppföljningsmöten hålls regelbundet. Nästan alltid fungerar samarbetet mellan skola och vårdnadshavare bra. Men det finns fall där vårdnadshavaren inte samarbetar och då kan skolan skriva ett föreläggande om att de måste se till att barnet kommer till skolan. Fungerar inte det skrivs ytterligare ett föreläggande, då med hot om vite, något som förvaltningsrätten beslutar om.
– Vi har bara haft två sådana fall på flera år men vi ska börja skriva fler. Det är för elevernas skull. Barn och unga har rätt till sin utbildning, säger Karin Sandberg Täpp.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande, Stefan Nypelius (C) är oroad över att frånvaron ökar bland yngre barn och över att allt fler barn mår psykiskt dåligt eller har neuropsykiatriska diagnoser.
– Men jag tycker att vi har en bra modell för att fånga upp de här eleverna och erbjuda en annan typ av undervisning så att de successivt kan komma tillbaka till skolan, säger han.