Barnen blir allt fetare och skolidrotten allt tunnare
Svenska barn äter ofta fel, rör sig mindre och blir allt fetare. Samtidigt har skolidrotten, för många den enda fysiska aktiviteten, minskat stadigt de senaste åren. Sedan tre år tillbaka pågår ett unikt och omfattande kartläggningsprojekt som ska fastställa skolungdomars hälsa och inställning till fysisk aktivitet. Målet är att få barn och ungdomar att röra på sig mer både i skolan och på fritiden.I går fick gotländska lärare och skolpolitiker ta del av den nya metoden och forskningen.
Därför spelar skolidrotten en allt viktigare roll. Ändå ges den allt mindre utrymme.
Med anledning av detta inleddes Skolprojektet år 2000. Projektet beräknas fortlöpa i flera decennier och i dagsläget ingår över 2000 skolbarn från 48 slumpvalda skolor. Barnen följs från klass 3, vidare genom skolåren och sedan fortlöpande upp i medelåldern. Dessutom ska fler barn tillkomma efterhand.
Bakom projektet står Idrottshögskolan i Stockholm, tillsammans med Lärarhögskolan, Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Man vill bland annat ta reda på om bilden av dagens barn och ungdomar som stillasittande och allt mer överviktiga stämmer. Andra frågor man ställer sig är:
Hur ser dagens undervisning i idrott och hälsa ut? Vad får barnen lära sig? Hur mycket rör sig barn och vad påverkar dem att göra eller inte göra det? Vad har barnen för hälsotillstånd och vad klarar de av att göra rent motoriskt? Vilka samband finns mellan fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga och hälsa?
<span class=MR>Frontforskning</span>
I går fick 30-talet gotländska grundskolelärare från Sudret och Visby ta del av arbetet. Metod och resultat presenterades på Fenomenalen av projektledaren, professor Lars-Magnus Engström och lektor Karin Redelius. Materialet har hittills aldrig publicerats vetenskapligt.
Den bild som lyfts fram är till stora delar komplex, men man kan se ett antal tydliga trender:
Eleverna tycker att idrott är ett av de roligaste ämnena, oavsett hur fysiskt aktiva de själva är. De yngre tycker att det är viktigt "för att man inte ska bli tjock" medan äldre upplever det som ett "välkommet och viktigt avbrott från skolarbetet". Den positiva inställningen minskar dock med åren, allra helst hos flickorna. Ofta är det kopplat till uppfattningen om sin egen prestationsförmåga; man upplever att man inte kan, därför är det inte roligt.
Skillnaderna mellan de som är fysiskt aktiva och de mer passiva är stor: allt fler aktiverar sig i hög utsträckning, allt fler ägnar sig inte alls åt fysisk aktivitet.
Många ägnar sig åt föreningsanknuten idrott; de som inte gör det har svårt att sysselsätta sig fysiskt på egen hand.
"Typiska killidrotter" ges mer utrymme på högstadiet än exempelvis dans och gymnastik, nästan hälften av flickorna i klass 9 känner ofta att "de är dåliga" och killarna får rent generellt högre idrottsbetyg än tjejerna.
Men kan fråga sig varför, sade Redelius och konstaterade att i skolplanens så ingår långt ifrån "bara" vad man kan göra rent fysiskt, utan även kunskap om vikten av rörelse och förmåga att på ett estetiskt sätt kunna uttrycka känslor och stämningar.
<span class=MR>Cykla till skolan</span>
Vad är då lösningen? Hur får man barn och ungdomar att röra sig mer?
Inom skolvärlden efterlyser Engström bland annat mer skolidrott, attraktiva skolgårdar som inbjuder till utomhusaktivitet, gymnastiksalar som är öppna efter skoltid och ökade möjligheter för barnen att ta sig för egen maskin till skolan.
Idag upplever många vägen till och från skolan som "farlig". Kan man undvika att köra barnen och låta dem gå eller cykla vore det mycket värt. Föräldrarna kanske kan turas om att ha "gågrupper"?
Under kvällen presenterades Skolprojektet också för skolledare och -politiker, i förhoppning att öka intresset och kunskapen kring skolbarnens inställning till och del i idrott i skola och på fritiden. Projektresultat kommer att presenteras fortlöpande, bland annat i form av artiklar, rapporter och information på Idrottshögskolans webbsajt, www.ihs.se.
Testpilot. Här testar Mikael Horn från Gråboskolan de romerska ringarna.
Kunskapsförmedling. "Vi ser ju att våra barn får allt sämre kondition." konstaterar Eva Eld som har 28 års erfarenhet av läraryrket.
Hoppfullt. Förhoppningen är att studiedagen ska lära lärarna mer om barns och ungdomars inställning till idrott och hälsa i skolan, för att hjälpa dem att bli mer fysiskt aktiva på både skol- och fritid. Här är det läraren Hasse Parkson som hoppar över plinten.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!