Barnen stod i centrum för Svenska kyrkans personal

Med barnen på Gotland i centrum kallade svenska kyrkan på fredagen till temadag för personalen. Med två pass under dagen gavs tid för både föreläsningar och samtal och presentation av olika verksamheter.
Idétorget här i Helge Andshuset är bara början på vårt arbete där det gäller att se över vad som behöver förändras och var vi kan tänka nytt, säger stiftsdiakon Inger Hägg.
Svenska kyrkan har genom åren återkommande haft temadagar för personalen. Arbetet med barn- och ungdomsarbetet har då självklart funnits med bland ämnena.
Nu är läget nytt. Bakgrunden är att nya förhållanden inom barnomsorgen påverkar kyrkans arbete med barn. För kyrkan och dess personal gäller det att förändra sitt arbetssätt och sitt tänkande
Med folkhälsostrateg Håkan Jonsson, rektor Annelie Klintbom, barnläkare Margareta Blomberg och Kerstin Blomberg från Rädda barnen som talare informerades kyrkans personal om dagsläget för barn och ungdomar på Gotland.
Många barn mår bra och har det bra på Gotland. Samtidigt finns ett stort antal barn på ön som behöver hjälp på olika sätt och med socialtjänstens tjänster, konstaterade Håkan Jonsson.
Behovet av bra familjehem och kontaktfamiljer är tydligt och här finns en nisch där svenska kyrkan, dess personal och medlemmar är en resurs kan göra en avgörande insats för ett barns liv på väg in i vuxenvärlden.
Utnyttja tillfället att bli kontaktfamilj eller ställ upp som familjehem. Det behövs flera bra sådana på Gotland, konstaterade folkhälsostrategen.
<span class=MR>Rapport på gång</span>
Någon samlad bild av hur barn på Gotland egentligen mår finns inte. Men nu tar kommunen greppet och en barn- och ungdomshälsorapport ska genomföras. Klar till hösten 2003 blir den den första sammanställningen av registerdata från exempelvis skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och fritidsgårdar. Den ska sedan följas upp vart fjärde år.
Det är fakta om livsvillkoren för de gotländska barnen och ungdomarna som det handlar om. Till dessa kommer fokussamtal i grupper om vad som är viktigt för att må bra, en tobaksenkät i årskurserna 6 och 7 samt en enkät om hur det är att vara ung på Gotland i dag i årskurserna 6, 9 och 2 i gymnasiet.
Rapporten, som har motsvarighet i folkhälsorapporten, ska bli underlag för vidare arbete med barn och ungdomsfrågor, konstaterade Håkan Jonsson som också pekade på det befintliga stödprogrammet Tryggve för barn och ungdomar till missbrukande föräldrar samt stöd till gott föräldraskap.
Att barn behöver vuxna, och då särskilt föräldrar som orkar axla föräldrarollen, poängterades också av Annelie Klintbom, rektor i Gråboområdet och med ansvar för fyra verksamheter med barn i förskola, förskoleklasser, skola och fritidshem.
En stabil och trygg personalsituation är viktig för barnen som ofta går i jättestora grupper. Vi säger att vi ska satsa på små barn, men jag är kritisk. Ett och tvååringar ska inte vara i stora grupper. Men så är verkligheten och jag tycker att generellt i Sverige i dag ses inte barn som viktiga. Vi satsar inte tillräckligt på barnen och skulle behöva en annan livsstil.
Annelie Klintbom pekade också på att det som föräldrar sätter främst i barnomsorgen är att deras barn blir omtyckta och att de blir väl omhändertagna.
Det blir barnen i förskolan, skolan och på fritids, men barnen behöver stöd både i skolan och hemma. Samtidigt är det tufft för barnen som lever i stora grupper och som arbetar tillsammans under lång tid. Barnen behöver också sina föräldrar och vi vuxna måste tänka mer på och bry oss om barnen.
<span class=MR>Lugn och ro</span>
Som barnläkare betonade Margareta Blomgren vikten av att barn får tillfällen till lugn och ro. Inte minst det lilla barnet behöver stillhet i mötet med sina föräldrar.
Att stärka föräldrarollen, och ge stöd till föräldrar så att de känner att de räcker till bara genom att finnas till för sina barn, det är en viktig uppgift för oss barnläkare som möter små barn och deras föräldrar på bvc
Jakten på upplevelser ökar redan för de små barnen och ett fulltecknat schema även utanför skolan med mängder av fritidsaktiviteter ger inte den ro som behövs.
Detta att erbjuda ro är en möjlighet som kyrkan kan bidra med. Att få tillfälle till att bara sitta ner och prata är mycket värt, sade Margareta Blomgren.
En förändrad barnomsorg som innefattar så gott som alla barn från ett års ålder har inte bara inneburit förändringar för familjerna utan också påverkat kyrkans barnverksamhet.
Kyrkans barntimmegrupper minskar i antal och i dag har inte svenska kyrkan någon barnverksamhet i alla öns församlingar, berättar stiftsdiakonen.
Barnverksamheten är nu ett ansvar på pastoratsnivå och nya former behövs för församlingarna som har dopets ansvar för barnen. Majoriteten av de barn som föds döps, men antalet dop har minskat efter år 2000.