Barnkonventionen måste följas bättre
Sverige måste bli bättre på att leva upp till intentionerna i FN:s barnkonvention.Det konstaterar den FN-kommitté som granskat hur Sverige arbetar med barnkonventionen. Kommittén lägger också stor vikt vid hur landets kommuner lever upp till reglerna i barnkonventionen.
- Det har varit oerhört intressant att bevaka, säger hon. Jag imponeras av att kommittéledamöterna är så oerhört pålästa vad gäller varje lands rapport.
En klar försämring
De länder som antagit barnkonventionen skall vart femte år avlägga rapport till FN om hur man arbetar med barnkonventionen. Sverige antog konventionen 1990 och det var alltså tredje rapporten som FN granskade.
- Det har skett förbättringar mellan rapporttillfällena, säger Kerstin Blomberg. Men det har även skett försämringar.
Hon pekar bland annat på att av de flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige fick 80 procent tidigare stanna kvar i landet.
- Idag är det bara 36 procent, understryker Kerstin Blomberg. Det är alltså en klar försämring.
Kommittén är också kritisk till att förhållandena för barn i olika delar av landet skiljer sig åt så mycket som de gör.
Klytfan har ökat
- Kommittén undrade bland annat om det inte finns statliga styrmedel som kan arbeta för att utjämna skillnaderna, säger Kerstin Blomberg. Men så går det ju inte till i Sverige där vi har kommunalt självstyre. Inom Gotlands kommun fattas oerhört många beslut som rör barn. Men på vilket sätt barn påverkas av besluten skiljer sig alltså åt väldigt mycket mellan landets kommuner - av ekonomiska skäl inte minst.
Kommittén noterade också att klyftan mellan barn som har det bra och de som har det mindre bra har ökat i Sverige under senare år.
Samtidigt som regeringen lämnar sin rapport om arbetet med barnkonventionen, så lämnar Rädda Barnen sin rapport.
- Annars är nog risken att det blir lite för positiva tongångar från regeringen, tror Kerstin Blomberg.
Kerstin Blomberg anser att flyktingbarn överlag behandlas bra på Gotland.
Rätt till gratis skolgång
- Men man måste hålla i minnet att många av de flyktingbarn som kommer hit har varit med om trauman i form av krig eller på andra sätt, säger hon. När en sådan här katastrof som i Sydostasien inträffar, så kan känslorna från tidigare trauman poppa upp. Det måste vi ha beredskap för.
Kommittén anser också att myndigheterna måste ha bättre utbildning i barnkunskap. Bland annat pekade man på vikten av detta för exempelvis rättsväsendet.
- Idag finns det speciella personer inom polisen som har hand om till exempel förhör av barn, säger Kerstin Blomberg. Men kommittén anser att hela rättsväsendet måste ha bättre kunskap om konventionen och bättre kunskaper om barn överlag. Det gäller hela poliskåren men också jurister, domare och åklagare.
Ett annat område där kommittén krävde förbättringar gäller gömda flyktingbarn. Idag har de ingen rätt till skolgång i Sverige.
- Konventionen kräver faktiskt att varje barn inom landets gränser har rätt till gratis skolgång, påminner Kerstin Blomberg.
Resultat till regeringen
Andra områden som diskuterades vid granskningsmötet i Genève var diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, mobbning, barnmisshandel och barnpornografi.
Den 29 januari kommer kommittén att lämna över sitt granskningsresultat till regeringen. Där kommer att framgå på vilka punkter FN kräver att Sverige bättrar sig vad gäller arbetet med barnkonventionen.
Så jobbar vi med nyheter