Bästa prognosen på länge för hälso- och sjukvårdsnämnden

I budgeten för i år räknar man med kostnader på totalt 1,4 miljarder kronor. En avvikelse på fem miljoner kronor är alltså i det perspektivet inte särskilt stor, men hälso- och sjukvårdsnämnden har ju historiskt sett under lång tid haft svårt att klara budgeten.
Av kvartalsrapporten framgår att det finns en del kostnadsposter som har en tendens att sticka iväg. Ett exempel är regionvården, men i det fallet påpekar Åke Svensson att man på just denna kostnadspost haft en underbudgetering under de senaste tio åren.

Nej till äldrecenter
Hälso och sjukvårdsnämnden beslutade efter votering med sju röster mot sex att avslå en motion med förslag om inrättande av 6-10 äldrecenter på Gotland. Bakom motionen står centern, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, som vill att ett pågående utredningsarbete inom socialnämnden avbryts och att kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna och leda arbetet med att genomföra äldrecenter. Motionärerna hade tänkt att förslag skulle lämnas för beslut i fullmäktige före utgången av 2006.
Men varken hälso- och sjukvårdsförvaltningen eller nämndens majoritet gillade förslaget och yttrandet till fullmäktige blir nu därför negativt.

Familjeläkarsystemet
Vänsterpartisterna i kommunfullmäktige har i en motion föreslagit att det så kallade listningssystemet inom primärvården skall avskaffas. Det betyder i klartext att man vill ta bort familjeläkarsystemet. I budgeten för i år räknar man med kostnader på totalt 1,4 miljarder kronor. En avvikelse på fem miljoner kronor är alltså i det perspektivet inte särskilt stor, men hälso- och sjukvårdsnämnden har ju historiskt sett under lång tid haft svårt att klara budgeten.
När hälso- och sjukvårdsnämnden i går skulle yttra sig över motionen visade det sig att det finns en förkrossande majoritet för ett bibehållande av familjeläkarsystemet. Med 11 röster mot 2 (vänsterpartist och miljöpartist) beslutade nämnden att föreslå att fullmäktige avslår motionen.
I förvaltningens utlåtande konstaterats att ett avskaffande av familjeläkarsystemet av många skulle uppfattas som en icke önskad tillbakagång.
- Inget system är perfekt och anpassningar och förbättringar måste göras kontinuerligt, skriver förvaltningen.

Hospice på Gotland
Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig positiv till att kommunstyrelsen startar en utredning om ett eventuellt tillskapande av en Hospice-verksamhet på Gotland. Ärendet har initierats i en motion av vänsterpartiets fullmäktigeledamöter.
Hospice är en särskild form av vård som ges åt personer i livets slutskede, så kallad palliativ vård. Sedan ett par år tillbaka bedrivs palliativ cancersjukvård vid onkologiska enheten på lasarettet, men här handlar det om ett annat sätt att bedriva vården.

Rofylld miljö
Enligt Hospice-filosofin skall patienter i livets slutskede beredas en boendeform där man kan tillgodose vårdbehovet, men där man också har kvar möjligheten att återvända hem för permissioner. I första hand är det viktigt med en rofylld miljö och lokaler som rymmer anhöriga.
I kommande budgetarbete kommer man från hälso- och sjukvårdsnämndens sida att peka på behovet av kompetensutveckling för läkarnas del. Under många år har hälso- och sjukvården varit utsatt för besparingar och ett återkommande besparingsområde har varit just läkarnas kompetensutveckling. Anledningen till detta är att det inte är en åtgärd som är lagstadgad, men nu menar man från nämndens sida att besparingar på kompetensutvecklingen gjorts så många gånger att det får vara stopp.
Bland annat med tanke på att man vill att kommunens sjukvård skall framstå som en attraktiv arbetsgivare är detta med kompetensutvecklingen ett viktig område. För vissa specialfunktioner inom vården är också Gotland ett alltför litet område och läkare behöver därför hålla sig ajour med verksamheten genom att besöka andra orter.

Bättre ordning
Kommunrevisorerna har i en rapport tidigare efterlyst en bättre ordning när det gäller kompetensutvecklingen och det är denna som gjort att man nu tagit upp frågan.
- Vi måste bli bättre på att ta fram planer för kompetensutveckling, säger t.f. hälso- och sjukvårdschefen Ann-Christine Cullberg.