Vi trÀffas pÄ hans arbetsplats i CMI:s bÄtfabrik i norra Visbys industriomrÄde. Strax bortom om före detta Flextronicsfabriken.
Ett verkligt klassiskt omrÄde för öns metallare, hÀr har flera tusen metallarbetare jobbat genom Ären.
Idag Àr dock inte metallarbetarna en lika stor grupp; mÄnga företag har ju försvunnit. Och dessutom Àr inte alla som jobbar i industrin med i facket lÀngre.
- Vi har en negativ trend över hela linjen nÀr det gÀller fackligt medlemskap. Det Àr inte lÀngre sjÀlvklart för ungdomar att gÄ med i facket nÀr de börjar jobba. Det dÀr Àr nÄgot vi mÄste ÄtgÀrda, och vi mÄste göra det nu, sÀger Linus GrÀnsmark.
Han menar att medlemsrekrytering Àr den just nu enskilt viktigaste frÄgan för LO-Gotland.
- Vi mÄste fÄ folk att öppna ögonen, sÄ de förstÄr vÀrdet av facket. Och inser att utan facket stÄr man sig ganska hjÀlplös, sÀger han.
MĂ„nga uppdrag
Linus GrÀnsmark Àr sedan ett par veckor ordförande för LO pÄ Gotland. Han Àr ocksÄ ordförande i IF Metall samt klubbordförande pÄ den egna arbetsplatsen, CMI.
Facket tar just nu stor plats i hans liv. BÄde tidsmÀssigt och mentalt. Hans engagemang Àr starkt och uppdragen har pÄ kort tid blivit mÄnga - och omfattande.
- Ja, det har gÄtt fort. Det Àr bara tre Är sen jag blev ordförande i CMI-klubben och ungefÀr samtidigt blev jag sekreterare IF Metall. Och i fjol höstas nÀr dÄvarande ordföranden i IF Metall började studera blev jag ombedd att ta över den posten - och sÄ nu ordförandeskapet i LO. SÄ visst Àr det mycket, men jag kÀnner att jag vill, och kan, satsa pÄ det hÀr nu, sÀger han.
Men viss betÀnketid krÀvdes dock innan han tackade ja till erbjudandet att bli LO-ordförande pÄ ön.
- Ja, jag har ju familjen att tÀnka pÄ ocksÄ, sÄ det Àr klart jag behövde ta mig en funderare, sÀger han och nÀmner sÀrskilt sin 9-Äriga dotter som han gÀrna tillbringar mycket tid med.
Jobbet som bÄtbyggare dÄ? Har du kvar det eller blir du "fackpamp" pÄ heltid?
- Jag vill gÀrna vara kvar till viss del, inte minst för gemenskapens skull. Och det skulle kÀnnas konstigt att inte ha den kontakten och förankringen. Men jag vet inte Ànnu hur mycket tid LO-uppdraget kommer att ta, vi fÄr se.
Ingen fackpamp
NÄn "fackpamp" tÀnker han dock inte bli, Àven om jobbarkompisarna redan skÀmtsamt kallar honom det. Och nÄgra feta arvoden blir det heller inte.
- Min lön pÄ CMI Àr pÄ 22 720 kronor i mÄnaden. Och det Àr utifrÄn den lönen jag fÄr ersÀttning för förlorad arbetsinkomst nÀr jag jobbar fackligt, sÀger han.
För Linus GrÀnsmark handlar fackligt arbete om sakfrÄgor - om arbetsrÀtt, arbetsmiljö, rÀttvisa löneförhÄllanden med mera.
Och om politiskt samarbete.
För han hör till dem som vill ha ett tÀtt samarbete mellan LO och det Socialdemokratiska partiet. NÄgot som kommit att kritiseras alltmer under senare Är.
Men du vill att S och LO ska fortsÀtta gÄ armkrok i det svenska samhÀllet?
- Ja, tveklöst. Det finns medlemmar som inte vill ha det samarbetet, men det tycker jag Àr mÀrkligt. Samarbetet mellan facket och partiet har funnits i hundra Är, vi Àr tvÄ grenar pÄ samma trÀd. Och jag vill behÄlla det sÄ, sÀger han.
Hur ser du pÄ LO:s ekonomiska stöd till S dÄ?
- Jag ser inget fel i det, tvÀrtom tycker jag det Àr sjÀlvklart att man backar upp varandra. Som jag sa, vi Àr tvÄ grenar pÄ samma trÀd, svarar han.
Linus GrÀnsmark skulle ocksÄ gÀrna se mer av politisk aktivitet pÄ arbetsplatserna. Han tycker det Àr konstigt att det blivit sÄ förbjudet att prata politik dÀr.
- Det stör mig. Arbetsplatser Àr vÀl vÀldigt naturliga stÀllen för politiska samtal, sÀger han
Han menar inte att fackligt arbete ska vara partipolitiskt, men i ett vidare perspektiv kommer politiken in ÀndÄ.
- NÀr man försÀmrar a-kassan för oss. NÀr man vill Àndra i arbetsrÀtten eller andra villkor pÄ arbetsmarknaden. DÄ kommer ju politiken med automatik in i den fackliga verkligheten. Ska vi dÄ inte kunna prata om det? funderar han.
Linus GrÀnsmark Àr sedan senaste valet sjÀlv politiskt aktiv. Han sitter som ledamot för S i miljö- och hÀlsovÄrdsnÀmnden och han vill pÄ sikt gÀrna utöka det politiska engagemanget.
- Jag skulle gÀrna sitta i regionfullmÀktige ocksÄ. För att fÄ en mer övergripande perspektiv pÄ frÄgorna, sÀger han.
Miljö- och hÀlsoskyddsfrÄgorna ligger honom varmt om hjÀrtat. Det var via arbetsmiljön hans fackliga engagemang vÀcktes.
- NÀr jag började pÄ Nimbus var arbetsmiljön eftersatt och det behövdes verkligen en facklig motvikt till det företaget, minns han.
Fick driva pÄ hÄrt
Han blev vald till skyddsombud och sÄ smÄningom huvudskyddsombud. Och han minns flera incidenter frÄn den tiden.
- NÀr vi börjat bygga större bÄtar hade vi kvar de gamla traverserna, men de klarade inte sÄ tunga lyft. Vi fick driva pÄ hÄrt frÄn facket innan vi fick rÀtt utrustning. NÀr jag tÀnkt pÄ det i efterhand blir jag riktigt rÀdd, nÄgon hade faktiskt kunnat dö, sÀger han.
Han ruskar pÄ huvudet vid minnet. Men ser det samtidigt som ett exempel pÄ hur man genom fackligt arbete kan förbÀttra en arbetsplats.
- Idag tar vi in en kranbil nÀr vi lyfter tunga bÄtar, sÀger han.
Industriarbete var inte Linus GrÀsmarks förstahandsval. Innan han blev bÄtbyggare jobbade han i drygt fem Är som personlig assistent.
Men sÄ blev han kÀr.
- Ja, jag blev kÀr och kunde inte jobba natt lÀngre. Eller ville inte; jag ville kunna vara ledig pÄ kvÀllar och helger, jag behövde ett dagjobb, berÀttar han.
Han fick nys om att Nimbus sökte folk. Han anmÀlde intresse och fick jobbet.
- Jag fick beskedet under en dykresa i Narvik, minns han.
Och med de orden kommer ocksÄ dykningen in i den hÀr artikeln.
Innan kÀrleken och facket kom in i Linus GrÀnsmarks liv var dykning en mycket central del. Han jobbade mycket ideellt med dykning, som instruktör med mera.
Och dykningen finns dÀr fortfarande. Men inte i samma utstrÀckning som i ungdomen.
- Men nu ska min dotter börja dyka. Hon Àr intresserad och jag kÀnner mig mycket stolt. Vi har bokat en snorklingsresa till Egypten, berÀttar han.
SÄ hemma Àr det just nu snorkling och dykning som Àr det stora samtalsÀmnet. En god och viktig motvikt till alla samtal kring fack och politik för Linus GrÀnsmark.