Vattenfall arbetar sedan flera år tillbaka med olika så kallade Smart Grid projekt, det vill säga projekt inriktade på att utveckla teknik för intelligenta nätverk.
Och för cirka ett år sedan tog man i samarbete med ABB initiativ till projektet Smart Grid Gotland, som mer specifikt handlar om vad som krävs när näten har att hantera en större andel vindkraft.
Jämna ut produktionen
Det handlar om att hitta system som jämnar ut produktionen. Vindkraft kan ju bara produceras när det blåser. Och dessutom är vinden byig.
- Vinden kommer i puffar och det gör att uteffekten blir olika, förklarar Anders Holm som är ansvarig för projektet på Gotland.
Testas i Källunge
Med hjälp av ett helt nytt energilagringssystem bestående av cirka 2 300 litium-jon-batterier hoppas man kunna lösa både problemet med vindkraftens ojämna produktion och få en backup vid korta strömavbrott.
Som testområde har Vattenfall valt en transformatorstation i Källunge. Cirka 200 elabonnenter bor i området och där finns tre vindkraftverk.
Om drygt två år hoppas man att det nya batterilagret ska vara byggt, installerat och klart att ta i bruk här. Och då ska Källungeborna förhoppningsvis få en bättre och tryggare elförsörjning.
- Batterilagret kommer att rymma cirka 0,75 megawattimmar. Det är tillräckligt mycket för att klara ett strömavbrott på cirka en kvart, säger Anders Holm.
Jämn spänning
Men det är inte i första hand som reservkraft batteriet ska fungera.
- Med hjälp av batterilagret ska vi kunna hålla en jämn spänning i nätet hela tiden. Elen kommer att hålla en bättre kvalitet, man slipper de blinkningar som
ibland förekommer i dag och det blir mindre störningar, förklarar Anders Holm.
Dyra batterier
I ett större perspektiv handlar det om att man vill få erfarenhet av hur energilagring fungerar för att hitta den optimala storleken på energilagren och även hitta en lönsamhet. I dag är batterierna nämligen väldigt dyra.
Men med rätt energilagring kan exempelvis Gotland se fram emot en helt självförsörjande ö-drift av sin vindkraft.