Telefonbedrägerier, där bedragarna ringer upp och under falska förespeglingar förmår det utvalda offret att logga in med bank-id eller lämna ifrån sig inloggningsuppgifter och på så vis får tillgång till exempelvis bankkonton, är ett återkommande problem.
– Det vi sett är att det sker på distans och att man väljer en ort och siktar in sig på ett antal personer där, sen byter man plats. I månadsskiftet november-december hade vi en sån, där de siktat in sig på Gotland, säger Mats Östman på Gotlandspolisen.
Lotta Mauritzson, är brottsförebyggare på Nationellt bedrägericenter, Nationella operativa avdelningen, NOA.
– Telefonbedrägerierna har ökat under hösten, säger hon.
Det är framför allt antalet lyckade telefonbedrägerier som har ökat, där bedragarna verkligen lyckats lura till sig pengar.
– Och de har fått mycket för jobbet. Vi ser också att det är en ännu högre andel äldre, 70 år och äldre, än förut, som drabbas, säger Lotta Mauritzson.
Trots att många känner till fenomenet med telefonbedrägerier, lyckas bedragarna lura nya offer.
– De har utvecklat sin verksamhet under åren och blivit skickligare, konstaterar Lotta Mauritzson.
Bedragarna utger sig ofta för att ringa från en bank, ett försäkringsbolag, en telebolag, finansiellt bolag eller en myndighet.
– Och det är alltid bråttom, säger Lotta Mauritzson.
Brottsofferjouren på Gotland har de senaste två åren märkt en ökning av personer som utsatts för telefon- och nätbedrägerier, som söker stöd. Bedragarna väljer sina offer med omsorg och är ofta pålästa.
– De ger sig inte på vem som helst. Det fall som jag har kommit i kontakt med är just äldre kvinnor, ofta änkor som sålt sitt hus och flyttat till sommarstugan eller hyresrätt och därför har pengar på banken. Den som blivit av med mest blev av med en hel miljon, säger Marianne Nilsson, brottsoffersamordnare på Brottsofferjouren på Gotland.
Hon delar Lotta Mauritzsons bild av att bedragarna blivit allt skickligare.
– De är väldigt förslagna. Förut har jag sagt att jag hade aldrig kunnat bli lurad, men när jag hör hur det går till är jag inte längre lika säker, säger Marianne Nilsson.
Hon välkomnar att GA skriver om företeelsen.
– Det är bra, dels förebyggande, dels för att de som drabbas ser att det har hänt andra. De här brottsoffren är inte en speciell grupp som är ovanligt lättlurade eller korkade, säger Marianne Nilsson.
De som utsätts för olika typer av bedrägeribrott över telefon eller på nätet, skäms ofta för att ha blivit lurade.
– Det är kanske vår allra viktigaste uppgift, att få dem att vara arga på någon annan än sig själva. Många tycker att de får skylla sig själva, de klandrar sig själva och det är mycket självförakt, säger Marianne Nilsson.
Många berättar för sina närmaste om vad de utsatts för.
– En del säger "det är bara banken, polisen och du som vet", de har inte ens berättat för sina barn, säger Marianne Nilsson.
Men behovet av att prata om det som hänt är stort och där kan Brottsofferjouren vara behjälpliga.
– Det finns ofta ett stort behov av att berätta hur det gick till, de har ofta grubblat mycket över det, säger Marianne Nilsson.
För många är den ekonomiska förlusten trots allt inte störst.
– Man blir av med pengar, men jag tror att det är lika jobbigt att bli av med sin tro på omgivningen och på sig själv, säger Marianne Nilsson.