Begravd av svartbröder

År 1228 togs en liten och drygt hundraårig församlingskyrka i Visby över av en då mycket ung, men snabbt växande katolsk orden, med fokus på att sprida kunskap och det kristna budskapet.
- Dominikanerna var ett vansinnigt expansivt ordenssällskap! Det bildades 1217, etablerade sig 1224 i Lund och 1228 i Visby. Vi letar alltså efter det näst äldsta konventet i nuvarande Sverige, berättar arkeologen Johan Norderäng som arbetar med utgrävningarna vid S:t Nicolai ruin.

Plats för förkovran
Konventen var dominikanernas - eller svartbröderna, som de kallades efter färgen på sina kåpor - bo- och arbetsplatser. Konventet i Visby byggdes ut och om under många år, till en plats för världslig och andlig förkovran.
- Dominikanerna bedrev en utåtriktad missionsverksamhet, med högmässor för folket och mycket fokus på bildning och studier. Det finns de som kallar dominikanerkonventen för de första universiteten. De åkte ofta runt, inte vara i Sverige utan ute i Europa, och lärde sig av varandra, berättar Johan Norderäng.
Efter reformationen 1525 försvann de från Visby och då började såväl kyrka som konvent att förfalla. Under årens lopp har området täckts av ras- och schaktmassor och utgrävningarna nu, kastar nytt ljus över historiska skeenden som gömts ett par meter under vår nuvarande marknivå - rester av liv och död på svartbrödernas tid.
I går hittade man en del fönsterglas, keramikbitar, tegel och - vilket man hoppats på - gravar.

Inget ovanligt
- Vi har hittat fyra gravar. De kommer att få ligga kvar precis som de är. Vi släpper det. Det är inte intressant för våra frågor, säger arkeologen Per Widerström.
Att begrava folk i kyrkliga miljöer var inget ovanligt och gravarna i sig är inte vetenskapligt intressanta. Däremot ses de som belägg för att det är just konventet man håller på att gräva fram.
Exakt vilka svartbröderna lät begrava vet man inte. Sannolikt fick man dock betala ganska mycket för en sådan ärofull viloplats. Dominikanerna var en tiggarorden, beroende av allmosor. Bröderna själva levde i fattigdom och fick inte äga jord eller onödiga världsliga ting.
Hur många bröder som bodde i konventet vet man inte, men det var stadgat att de skulle vara minst tolv. Det är också möjligt att svartbröderna bedrev någon slags fattigvårdsverksamhet och därigenom gav husrum till betydligt fler än de egna ordensmedlemmarna.
Exakt vilken verksamhet svartbröderna i Visby bedrev, hoppas Johan Norderäng utgrävningarna ska klargöra.
- Jag vill hitta själva konventsbyggnaderna. Kanske kan man identifiera vilka funktioner som fanns här; vilka hantverk som bedrevs, vad man tillverkade, om det fanns olika typer av ugnar... Jag vill veta vad de hade för sig!

Begravd av svartbröder

- Vi har hittat fyra gravar från 1200- till 1500-talet! Det verkar alltså stämma att det varit ett dominikanerkonvent här, säger Per Widerström, nöjd arkeolog vid utgrävningarna kring S:t Nicolai ruin i Visby innerstad.