Benno går ut i kriget

-Om de ringer har jag 24 timmar på mig att ställa in mig på samlingsplatsen i Göteborg, berättar han.
Inom tio dagar ska sedan styrkan, mera känd som Nordic Battle Group, kunna sändas till kris- eller krigsdrabbade områden där EU bestämt sig för att göra en insats.

Inga likheter med "Mash"
Sedan årsskiftet har Sverige ansvaret för en av EU:s två stridsgrupper i beredskap. De flesta soldaterna kommer från Sverige, men i styrkan ingår även personal från Estland, Finland, Irland och Norge.
Benno Lindgren arbetar vid Visby lasarett. Han tillhör stridsgruppens fältsjukhus där han ska arbeta som biomedicinsk analytiker.
-Eftersom Sverige inte längre har något eget sjukhus ingår vi i det norska, berättar han.
Ett hundratal personer bemannar sjukhuset, bland dem ett dussin svenskar.
Enheten har inte särskilt många likheter med det primitiva lasarettet i tv-serien Mash. Det norska sjukhuset består av lättflyttade containrar som byggs ihop och utrustas med den senaste tekniken.
-Det är det bästa som finns. Standarden är i stort sett lika bra som på Visby lasarett, säger Benno Lindgren.
Militära utlandsmissioner är inget nytt för honom.
Sin första tjänstgöring hade han redan 1973 i kriget mellan Israel och Egypten. Den gången var han skyttegruppchef.

Mässen träffad
Sedan dess har han tjänstgjort i bland annat på Cypern och i Kuwaitkriget dit Sverige sände ett fältsjukhus, och på en förbandsplats i Kosovo under det jugoslaviska inbördeskriget.
Men den värsta konflikten han upplevt var den i Somalia i början av 90-talet. Det svenska fältsjukhuset låg grupperat i centrala Mogadishu, alldeles intill det amerikanska.
-Det trillade ner några granater emellanåt och vi fick gå i skydd. En gång gick mässen åt helsike.
Den svenska enheten fick mest ta hand om lokalbefolkningen, eftersom det inhemska lasarettet höll låg standard.
-Det hände att barn skadades efter att ha lekt med handgranater. Då lämnades de hos oss, minns han.
Riskerna för den egna säkerheten är en del av vardagen för de flesta som arbetar i oroshärdar.
- Kanske är det en försvarsmekanism, men det där är inget jag tänker på. Jag åker ju ut för att göra en humanitär insats, och det är av samma skäl jag jobbar inom sjukvården, säger Benno Lindgren.

Fredsbevarande uppdrag
Tidigare har han mest rest iväg på fredsbevarande uppdrag med FN-mandat. Men den här gången är det annorlunda. Nordic Battle Group kan komma att sättas in i rena strider med egna förluster som följd.
Förutsättningarna för uppdragen har också förändrats, tycker Benno Lindgren.
-Man kan fundera på vart respekten för sjukvården tagit vägen. Nu kan både Röda korset och Läkare utan gränser tas som gisslan, och självmordsbombare kan kliva in på sjukhusen, säger han.
Den svenskledda styrkan är rustad för väpnad strid men ska också kunna användas vid humanitära insatser.
Medelåldern bland de svenska soldaterna är låg.
-De flesta kommer direkt från värnplikten. De har bäst kondition men har det lite sämre ställt med den sociala kompetensen. De som hör till fältsjukhuset har en medelålder på 40-50 år, säger Benno Lindgren.
Varför åker han då iväg på utlandstjänst, gång på gång?
Svaret kommer omedelbart.
-Kamratskapen. Många av de som åker med känner jag sedan tidigare.
Och erfarenheterna från krigen har ändrat hans inställning till vardagen i Sverige.
-Man är ödmjuk när man kommer hem. Det känns inte särskilt viktigt att bensinpriset gått upp eller att skatten höjts, ler Benno Lindgren.

Benno går ut i kriget

Med kort varsel ska den svenskledda EU-styrkan på 2800 soldater kunna skickas till krishärdar någonstans i världen.Flera gotlänningar ingår i stridsgruppen. En av dem är Toftabon Benno Lindgren, 56 år.