Landsbygdsupprorets skolgrupp, med bland andra Lisa Blochmann, vill att politikerna avvaktar med den planerade omorganiseringen.
De vill att man backar och tar fram ordentliga konsekvensanalyser innan beslut om nedskärningar och eventuella nedläggningar tas.
- Vi hoppas att ni politiker har modet att stoppa tåget! Ge landsbygdsskolorna två års frist, uppmanar de.
Konsekvensanalys
Innan besluten tas vill de se en konsekvensanalys av 2008 års stora skolnedläggning på Gotlands landsbygd.
Vad blev konsekvenserna för drabbade familjerna och socknarna? Och vilken besparing gjordes?
Man vill också se en ordentlig konsekvensanalys av det nuvarande förslaget. Både på individ- och samhällsnivå.
Hur påverkar det långsiktigt en bygd att förlora sin skola, sin sociala träffpunkt och livsnerv? Och hur är den framtida lösningen tänkt att se ut för de som drabbas den här gången?
Man vill också se tydliga siffror på de tänkta besparingarna. Dels i förhållande till ökade skolskjutsar och dels till föräldrarnas skolval när den "egna" skolan inte längre finns.
Det sistnämnda har ju föräldrar i Eskelhems skola tagit fram talande siffror på. Där kommer 82 procent att välja Visby om socknens egen skola läggs ned. Inte Sanda som förslaget från BUF (barn- och utbildningsförvaltningen) säger. (Se GT 15/2)
- Ingen politiker bör fatta beslut baserat på det underlag som finns nu, skriver de elva medlemmarna i Landsbygdsupprorets skolgrupp.
Brittis Benzler kontrar med att mer underlag håller på att tas fram.
- Vi kan givetvis inte fatta beslut om vi inte har ett fullständigt beslutsunderlag. Men jag räknar med att vi har ett bra underlag framtaget till den 22:e när BUN sammanträder, säger hon.
Att helt dra i bromsen och "stoppa tåget", som Lisa Bochmann med flera vill, är dock inte Brittis Benzler, beredd att göra.
- Att vänta med alla beslut ser jag inte som någon framkomlig väg. Där vi kan konstatera att en omorganisation gör att verksamheten kan bedrivas bättre och till en lägre kostnad finns det inget skäl att vänta, säger hon.
Tre parametrar
Besluten i arbetsutskottet där skolorna i Öja och Kräklingbo samt högstadierna i Fårösund och Klinte säkrades, handlade mycket om regionalpolitik. Och det är en av de tre parametrar som styr hela skolbeslutet.
De två andra är pengar och kvalitet. Och man kan tänka att det blir dessa båda parametrar som kommer att styra de beslut som återstår. Alltså möjligheterna att bedriva en verksamhet som håller givna kvalitetskrav - och ekonomin.
Ingen nyhet
Att föräldrars skolval inte följer de förslag som förvaltningen skissat, vilket föräldrarna i Eskelhem uppmärksammade vid ett möte i tisdags, är ingen nyhet för Brittis Benzler och de övriga nämndpolitikerna.
- Vi vet ungefär hur strömmarna går. Men det fria skolvalet är ett bekymmer för oss skolpolitiker, det ska jag inte sticka under stol med, säger hon.
Hon menar att det försvårar planeringen. Och det finns idag flera krafter som verkar emot varandra, säger hon.
- Å ena sidan har du statens krav på höjd kvalitet och behöriga lärare, å andra sidan en önskan att behålla god geografisk spridning på skolorna och dessutom det fria skolvalet. Och ovanpå det kravet att spara. Det är en komplex situation.
Hon räknar dock med ett beslut i nästa vecka. Och det lär handla om nedläggningar.
- Vi måste se till helheten. Och till vad som är bäst för alla elever på Gotland. En nedlagd skola innebär att andra resurser räddas, säger hon.
Hon nämner bland annat de tre talpedagogtjänster som nämnden inte var beredd att ta bort, trots förslag från förvaltningen. Kostnaden för dem motsvarar ungefär en liten skola på landsbygden.