Beslut om att minska valfriheten i vården När man har köat färdigt på Gotland kan man få välja vård på fastlandet men först då...
Gotlänningar får välja vård utanför Gotland, men inte förrän de avancerat så långt fram i den gotländska vårdkön att det blivit deras tur.Detta är innebörden av ett beslut som i går fattades av kommunfullmäktige. Beslutet föregicks av en lång debatt och fattades genom en votering, vid vilken 63 av ledamöterna röstade ja till förslaget och 18 ledamöter röstade nej.
Det var ord som Lena Celion (m) använde i debatten som föregick beslutet. Det var redan då tydligt att förslaget till beslut skulle gå igenom eftersom det stöddes inte bara av majoritetsblocket (socialdemokrater, vänsterpartister och miljöartister) utan även av centerpartiet.
Moderater, folkpartister och kristdemokrater ville behålla den ordning som fullmäktige beslutade om i juni 2001, nämligen att tillämpa landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter i hälso- och sjukvården.
<span class=MR>"Ökat lidande ger besparing"</span>
Lena Celion hävdade bland annat att 80 procent av de som tvingas stå i kön till vården försämras under köandet. Hon tyckte inte att det kunde betecknas som att "smita före"om någon väljer vård på fastlandet.
Inger Harlevi (m) tyckte att majoriteten visade fram ett cyniskt synsätt. Att ge valfrihet är att visa att man bryr sig om de som har ont och går och tiger och lider.
Bror Lindahl (fp) vände sig mot att man från majoritetssidan påstod att man trots inskränkningarna fortfarande hade kvar valfriheten.
Det är som att få välja färg på bilen förutsatt att man väljer svart, sa han.
Han konstaterade att kommunen sparar 2-3 miljoner kronor genom att utsätta gotlänningarna för ökat lidande.
Rut Smeds (kd) påpekade att det inte fanns någon trovärdig konsekvensbeskrivning när det gäller de ekonomiska följderna av beslutet.
Det kanske är ett nollsummespel är allt kommer kring, sa hon.
<span class=MR>Nödvändigt men inte bra</span>
Det var nu ingen som påstod något annat än att det är den krisartade ekonomin som är styrande för beslutet att inskränka valfriheten.
Lars Thomsson (c) medgav ärligt att det handlade om ekonomi och att det inte var ett i hans mening så bra beslut.
Han menade att den valfrihet som ännu så länge finns (nya beslutet börjar gälla 1 april) på sikt urholkar Visby lasaretts ekonomi.
Thomsson liksom hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Åke Svensson(s) levererade beskrivningar av hur nämndens ekonomi ser ut.
I fjol blev det ett underskott på 31 miljoner kronor och ännu i år har man en budget som inte går i hop. Vid nästa sammanträde måste man försöka att trolla bort utgifter på 17 miljoner kronor.
<span class=MR>Fem milj på två år</span>
Det man vet är att valfriheten i vården under de två senaste åren åsamkat kommunen kostnader på 2,3 respektive 2,7 miljoner, alltså fem miljoner på två år. Hur stor besparingen med det nya beslutet blir vet ingen.
De nya tillämpningsföreskrifterna för valfrihet i vården gäller för patienter uppsatta på väntelista fr.o.m 1 april 2004 och ett år framåt. Reglerna skall därefter utvärderas och vid behov omprövas.
Så jobbar vi med nyheter