Beslutsfattare ska göra kulturarvet tillgängligt Fakta/Det gotländska kulturarvet 2004-2008

Agendans tre övergripande mål är: Kulturarvet är en resurs. Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv. Kulturarvet ska vara tillgängligt.
De nio arbetsområdena är:
Planering utifrån platsens förutsättning miljön och kulturarvet ska ses som inspiration för det nya, inte bara som ett värdefullt arv att försvara och skydda.
Näringslivantalet företag som använder kulturarvet i sin affärsverksamhet ska öka.
Kulturlandskapetvi vill bevara kulturlandskapet.
Världsarvet Hansestaden Visby vi arbetar för ett långsiktigt säkerställande av världsarvet Hansestaden Visby, samt för att bygga upp regional kompetens för vården av ruinerna.
Gotlands medeltida kyrkorvi vill bevara kyrkorna med deras genuina ursprungsatmosfär, men som levande objekt.
Gotländska husdjursraser och växtertraditionella husdjursraser och växter ska spela en roll i den historiska miljön för en levande och begriplig historia.
Livslångt lärandekunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet ska öka.
Platsen, tingen, traditionen och historienspåren i landskapet ska vara bärare av berättelser, inte om sig själva utan om sina upphovsmän.
Regional särprägel i ett internationellt perspektivvi vill värna om och lyfta fram det gotländska i det internationella.
Arbetet ska vara mätbart och följas upp regelbundet. Ansvaret för kulturarvsarbetet åligger Länsstyrelsen, Länsmuséet och Gotlands kommun. I agendan räknas ett stort antal ideella och offentliga medaktörer upp.

Gårdagens presentation av Gotlands kulturarvsråd och kulturarvsagendan, är resultatet av två års arbete. Ambitionen har varit hög: att samla Gotlands totala kulturarv och formulera riktlinjer, mål och metoder för arbetet med de viktigaste områdena.
Agendans förvaltare är personer i beslutsfattande position från olika myndigheter och organisationer. Antalet medlemmar kan komma att variera, liksom agendans innehåll, eftersom båda ska vara levande och anpassningsbara.
<span class=MR>Fokus på öppenheten</span>
Exempelvis föreslogs under presentationen att även Högskolan och Rue, den regionala utvecklingsenheten kunde vara lämpliga medaktörer.
De sju första medlemmarna är: Gotlands turistförenings chef Anders Murat, kultur- och fritidsförvaltningens kulturchef Helena Wangefelt Ström, landsarkivarie Tryggve Siltberg, biträdande stadsarkitekt Lars Grönberg, ordföranden i Gotlands hembygdsförbund Björn Henriksson, Länsmuséets chef Anki Dahlin och länsantikvarie Christian Runeby.
Rådet ska, med den nya Kulturarvsagendan som utgångspunkt, ansvara för att frågor rörande Gotlands kulturarv hanteras på bästa möjliga och långsiktigt hållbara sätt. Stort fokus sätts på tillgängligheten och öppenheten.
Det som har setts som ett problem har varit förankringen i de lokala och regionala sammanhangen. kulturarvsråd kanske kan minska risken för att olika frågor hamnar i rundgång, sade stadsarkitektkontorets Christian Runeby.
Han fick medhåll av Helena Wangefelt Ström, som menade att kulturarvet ju tillhör just gotlänningarna.
Om vi kan få alla medborgare att känna att de har lika stor rätt till kulturarvet som vi som jobbar med det, då har vi kommit långt!
Ambitionen är att kulturarvsråd ska fånga upp och samverka i frågor från allt från enskilda medborgare och olika "kulturarbetare, till näringsliv och myndigheternas högsta chefer.
Kulturarvsagendan fick både positiv och negativ kritik under sin remissrunda, vilket också till stora delar har avspeglat sig i det färdiga resultatet. Bland annat har agendans språk blivit mindre byråkratiskt och Gotlands medeltida kyrkor har fått ett eget kapitel.
Det allmänna omdömet var att det var bra att samla visioner, mål och kompetens kring Gotlands kulturarv, vilket enligt kommunens projektledare Camilla Knekta också varit syftet.
Gotland har gott om aktörer inom kulturområdet och det här är ett försök att samordna krafterna.
Det finns många som ror, men det gäller också att se till att alla styr åt samma håll, sade Knekta.
Konkret beräknas det bland annat innebära en förenkling av hanteringen av frågor som även indirekt berörs av kulturarvet.
Ett exempel kan vara bygglovsansökningar, som ofta bromsas i ur kulturarvsperspektiv känsliga områden.
I stället för att behöva säga nej hela tiden, så kan vi säga ja genom att peka på specifika områden och tala om att här, här är det ett bra ställe att bygga och bo.
Att kulturarvet sätts mer i fokus ska inte ske på bekostnad av andra intressen. Tvärtom, menar Knekta, så vill man lyfta fram dess möjligheter, för allt från besöksnäring och andra företagare, till myndigheter och de enskilda medborgarna.
Jag vill mena att det inte finns några hinder, bara svårigheter. Framför allt handlar det dock om möjligheter! sade Länsmuséets Anki Dahlin som såg stora möjligheter till praktisk samverkan som kan komma allmänheten till gagn.
Under de tre kommande månaderna ska Camilla Knekta koordinera rådet, så att det skapas rutiner för möten och en fortsatt självgående verksamhet. Planen är inledningsvis två, tre möten per år. Hon poängterade att det stora intresset och engagemanget för Gotlands kulturarv, innebär att förväntningarna på rådet är mycket höga. Agendan ska nu marknadsföras och göras tillgänglig för allmänheten på samverkanparternas hemsidor och förvaltningar, hembygdsföreningar och bibliotek.
Projektledare. I går presenterade kultur- och fritidsförvaltningens Camilla Knekta Gotlands kulturarvsråd och dess rättesnöre, Kulturarvsagendan för 2004-2008.
Rådmedlem. "Jag vill visa att vi som arbetar med kulturfrågor inte sitter bakom en barriär, utan är tillgängliga för alla människor och organisationer" sade Länsmuséets chef Anki Dahlin och spred ut pusselbitar med tankar kring kulturarvsarbetet. "Nytänkande" var en av ambitionerna.Foto: Rolf Jönsson