Betesmarker EU-stöd
Det är hög tid att skicka in din SAM-ansökan. Från och med årsskiftet gäller nya EU-regler för betesmarksstöd. Något som har rönt oro i lantbrukarleden.
Tall. Det här trädet behöver du inte räkna in bland de 50. Gunilla Lexell konstaterar att den gamla tallen är hävdpräglad.
Foto: länsstyrelsen på Gotland
Betesmarksstöden har stor betydelse för hur landskapet ser ut. Betesarealerna ökar då marker öppnas upp och tas i hävd igen. Många lantbrukare skulle annars inte ha råd att satsa på den typen av mark. Gårdar med så kallade utmarker, till exempel strandmark, ansågs förr ha fattiga marker men genom bidrag för dessa har lantbrukarna på plats kunnat fortsätta verksamheten. I betesmarkstöden ingår även slåtterängar.
Nya regler
De två största nyheterna i de nya reglerna för att få betesstöd är:
Att det får högst finnas 50 träd per hektar betesmark (hävdträd räknas inte).
Att ytor på 100 kvadratmeter med sammanhängande sly eller buskage inte ger rätt till stöd för betesmark.
För en tid sedan besökte EU-kommissionen olika län i Sverige och upptäckte då att det fanns mycket träd och buskar på mark med betesstöd. Efter det har nya regler tillkommit.
Enligt Gunilla Lexell på länsstyrelsen, som arbetar med frågor om betesmarker, finns det tre risker med det nya regelsystemet. Bland annat att biologiska värden går förlorade.
- Den största risken är att man går ut och sågar ned värdefulla träd så att värden på marken blir förstörda. Den andra risken är att lantbrukaren krånglar till det för sig själv genom att antingen ta med för mycket mark i sin ansökan på grund av att man tar det här med trädregeln för bokstavligt eller att man tar med för lite mark i rädsla att göra fel. Den tredje risken är att man inte alls söker för marken och kanske därmed slutar sköta den.
Ring och fråga
Gunilla Lexell tycker att det är bra om lantbrukare ringer länsstyrelsen, innan de ger sig ut med motorsågen. Då kan man tillsammans komma fram till om och vad i så fall det är som ska sågas.
Jordbruksverket har nyligen skickat ut en informationsbroschyr angående de nya reglerna. Dock handlar broschyren om marker som finns i övriga Sverige och reglerna kan vara svåra att applicera på det gotländska landskapet.
- Broschyren handlar rätt lite om barrträdsmarker, vi har mycket tallbärande bete här på Gotland och det är inte så vanligt i Sverige totalt sett. Det är mycket som vi lokalt behöver förtydliga, säger Gunilla Lexell.
Det finns tre möjliga stöd att få för samma mark. Dessa är gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag.
När det gäller gårdsstöd finns det krav på att marken inte får vara alltför igenvuxen och den ska betas varje år.
För miljöersättning ställs det högre krav än för gårdsstöd både vad gäller betestryck och igenväxning. Det handlar om att bevara biologiska och kulturhistoriska värden.
Kompensationsbidraget kan utnyttjas på vissa delar av Gotland på platser där det är särskilt dåliga förutsättningar för jordbruksproduktion kopplat till hur många djur och hur mycket mark man har
Är det miljöersättning för en fastställd betesmark i ett åtagande kan du räkna med att det är de gamla reglerna som gäller rakt igenom alla stöd.
Är det inte fastställd mark är det de nya reglerna som gäller.
Tidigare krav för betesmarksstöd finns kvar: den ska användas till bete, inte vara lämplig att plöja, ska innehålla växter och örter som är dugligt bete för djuren och marken får inte vara skog. Betesmarken ska betas och slåtterängar slås.
Länsstyrelsen kan godkänna undantag från de nya reglerna för marker med hotade arter, Natura 2000-områden eller kulturhistoriskt viktiga marker.
Betesmarken får som mest ha 50 träd per hektar. Undantag är hävdträd så som hamlade träd eller fritt växande träd som ger frukt eller bär.
Räkna bara träd som i brösthöjd har en stam på minst 10 centimeter i diameter.
Även om du inte har mer än 50 träd på den aktuella marken så får de inte ha vilken placering som helst. Marken ska nämligen hållas fri från igenväxning och måste få sol för att det ska kunna växa tillräckligt med örter och gräs.
I din ansökan ska du rita bort den del av marken som inte uppfyller kraven. Dock behöver inte området stängslas bort. Om du planerar att åtgärda marken måste detta göras innan SAM-ansökan skickas.
SAM = Samordnad Ansökan. I en SAM-ansökan kan du söka flera stöd samtidigt. Utgå från din blockkarta.
Länsstyrelsen ska ha fått din ansökan senast den 19 mars. Kommer den efter det datumet minskas dina stöd med en procent per förseningsdag, men efter 14 april blir det ingen utbetalning alls.
Ändringar kan göras på särskild blankett fram till den 15 juni. Bifoga uppdaterad karta med beskrivning.
En åtagandeplan är ett dokument som talar om vad det är för mark, vad där finns för värden och hur man ska sköta den. Alla gårdar som får miljöersättning har en åtagandeplan som löper över en femårsperiod. Dokumentet är ett juridiskt underlag för beslut om åtaganden man ska följa och om de utbetalningar man får.
När det gäller gårdsstöd finns det krav på att marken inte får vara alltför igenvuxen och den ska betas varje år.
För miljöersättning ställs det högre krav än för gårdsstöd både vad gäller betestryck och igenväxning. Det handlar om att bevara biologiska och kulturhistoriska värden.
Kompensationsbidraget kan utnyttjas på vissa delar av Gotland på platser där det är särskilt dåliga förutsättningar för jordbruksproduktion kopplat till hur många djur och hur mycket mark man har
Är det miljöersättning för en fastställd betesmark i ett åtagande kan du räkna med att det är de gamla reglerna som gäller rakt igenom alla stöd.
Är det inte fastställd mark är det de nya reglerna som gäller.
Tidigare krav för betesmarksstöd finns kvar: den ska användas till bete, inte vara lämplig att plöja, ska innehålla växter och örter som är dugligt bete för djuren och marken får inte vara skog. Betesmarken ska betas och slåtterängar slås.
Länsstyrelsen kan godkänna undantag från de nya reglerna för marker med hotade arter, Natura 2000-områden eller kulturhistoriskt viktiga marker.
Betesmarken får som mest ha 50 träd per hektar. Undantag är hävdträd så som hamlade träd eller fritt växande träd som ger frukt eller bär.
Räkna bara träd som i brösthöjd har en stam på minst 10 centimeter i diameter.
Även om du inte har mer än 50 träd på den aktuella marken så får de inte ha vilken placering som helst. Marken ska nämligen hållas fri från igenväxning och måste få sol för att det ska kunna växa tillräckligt med örter och gräs.
I din ansökan ska du rita bort den del av marken som inte uppfyller kraven. Dock behöver inte området stängslas bort. Om du planerar att åtgärda marken måste detta göras innan SAM-ansökan skickas.
SAM = Samordnad Ansökan. I en SAM-ansökan kan du söka flera stöd samtidigt. Utgå från din blockkarta.
Länsstyrelsen ska ha fått din ansökan senast den 19 mars. Kommer den efter det datumet minskas dina stöd med en procent per förseningsdag, men efter 14 april blir det ingen utbetalning alls.
Ändringar kan göras på särskild blankett fram till den 15 juni. Bifoga uppdaterad karta med beskrivning.
En åtagandeplan är ett dokument som talar om vad det är för mark, vad där finns för värden och hur man ska sköta den. Alla gårdar som får miljöersättning har en åtagandeplan som löper över en femårsperiod. Dokumentet är ett juridiskt underlag för beslut om åtaganden man ska följa och om de utbetalningar man får.
Så jobbar vi med nyheter