Bevattning snart ett måste

Ulf Smedberg i Ekeby är mycket engagerad i frågan om vattenhushållningen på Gotland. Han är själv beroende av tillgång till vatten med bland annat kräft- och sparrisodling.
- Trettio till fyrtio procent mindre skördar vid torka är inte ovanligt. Vi kommer att få mer regn men vid fel tid på året. Vi måste lagra överflödsvatten på hösten och vintern till bevattning när det är torka.

Extremt väder
Ulf Smedberg hänvisar till regeringens klimatutredning som förutspår mer extremväder; skyfall följt av torka, stora flödestoppar som ökar risken för översvämning.
Även om det idag kan bära emot att sätta av fem, tio hektar åkermark till att bygga en bevattningsdamm kan det vara enda utvägen inom en snar framtid.
- Vi måste sluta tänka i yta och tänka i hektarproduktion. Man försäkrar sig om en jämn och hög skörd med bevattning, säger Ulf Smedberg.

Vattenråd för alla
Men vattenhushållning handlar inte bara om att bevattna åkrar. Ulf Smedberg arbetar tätt ihop med länsstyrelsens vattengrupp och har varit med och startat de vattenråd som successivt dykt upp över hela ön det senaste året. Vattenråden är öppna för alla, privatpersoner, företag och organisationer, som är intresserade av miljön inom ett visst avrinningsområde. Det handlar om avlopp, dricksvatten, grundvatten och vattendrag.
Thomas Persson, ansvarig chef på länsstyrelsen för landsbygds- och vattenfrågor, vill liksom Ulf Smedberg att så många som möjligt ska engagera sig i vattenråden oavsett om man funderar på att bygga en bevattningsdamm eller oroar sig för tillgången på dricksvatten i framtiden. Vattenfrågan berör alla, såväl bönder som villaägare och stadsbor.

Hundratal dammar på ön
Det finns idag ett hundratal bevattningsdammar på ön, de flesta byggda på 70- och 80-talen. Länsstyrelsen är angelägen om att fler dammar anläggs inte bara för lantbrukets väl och ve. Enligt ett EU-direktiv som kom i december förra året ska alla se om sin vattenhushållning. Det handlar om att säkra kvaliteten på yt-, grund- och havsvatten. Urlakning av åkermark med övergödning av haven som följd är en viktig bit i pusslet.

Stoppa näringsämnen
Gotlands län har det orimliga betinget att skapa 500 hektar nya vattenytor innan nästa års slut, hittills har man lyckats få till cirka 40 hektar. Syftet är att minska vattengenomströmningen så att mindre mängd näringsämnen, som fosfor och kväve, sköljs ut i havet. Genom att lagra vatten och fördröja avrinningen några veckor minskas övergödningen samtidigt som växt- och djurliv gynnas.
- Det viktiga nu är att få upp tempot på att anlägga dammar. Många har velat anlägga viltvatten i exempelvis skogar men de har inte så stor positiv inverkan på miljön. För att få den riktiga nyttan måste vi titta på våtmarker eller dammar i åkermark, säger Thomas Persson.

Bevattning snart ett måste

De senaste årens torrsomrar är bara början på en klimatperiod som de gotländska lantbrukarna måste anpassa sig efter om det ska finnas något lönsamt lantbruk på ön. Att samla höst- och vintervatten för att vattna med under torra somrar är snart ett måste för lantbruket.