Bidrag till skogsbete ledde till en delikat naturvårdskonflikt Kreatur eller fridlysta fjärilar på alvarmarken..?

Det var i somras, i samband med att insektsexperten Claes U Eliasson inventerade just ärenprisnätfjäril, som dilemmat upptäcktes och situationen blev akut. T f chefen för naturvårdsenheten på länsstyrelsen, Stellan Hedgren, ingrep och för att rädda vad som räddas kunde, stoppades djuren på ett känsligt avsnitt med hjälp av stängsel. Man riggade i all hast ett skyddsstängsel i hägnet för att hålla kossorna borta. Men räcker det?
"Det är dock högst osäkert om denna insats är tillräcklig för artens långsiktiga överlevnad på Gotland" skriver Claes U Eliasson i sin rapport.
Han noterar att just här, på de i flera avseenden extrema livsmiljöer som alvarmarken bjuder på, krävs att länsstyrelsen prövar om det går att köpa in tillräckligt mycket mark för att fjärilen ska ha en chans att leva vidare. Alvarmarken bjuder på "naturkatastrofer i miniatyr" i form av extrem torka och översvämningar. Det klarar fjärilarna som regel, men kossorna gör livet surt.
Så vad är problemet?
<span class=MR>Kräsen fjäril vid val av äggläggningsplats</span>
Jo, så här beskrivs det i rapporten:
"Fjärilshonan är mycket kräsen i sitt val av rätt blad för äggläggningen då samtliga ägg läggs i en grupp. För att erhålla rätt soluppvärmning av äggen utan att överhettning uppstår, måste hon finna ett stort oanfrätt väddblad som pekar rakt mot solen i zenit, på en högre tuva och helst omgiven av fler plantor av värdväxten. Larverna lever social till övervintringen och tillväxer mycket långsamt. Deras spånader som täcker värdplantan fungerar som växthus där de kan finna rätt temperatur för matsmältningen. Med detta levnadssätt är ärenprisnätfjärilen mycket sårbar för de skador som den kringflackande boskapen åstadkommer på väddplantor och spånader. Fjärilshonan skulle exempelvis aldrig välja ett väddblad med lerstänk för äggläggningen. Runt de djupa trampspåren i kalkleran blir alla plantor nedsmetade med våt lera".
Eliasson har konstaterat att kreaturen sjunker ner mellan två och fyra decimeter i leran, där berggrunden tar stopp.
Han noterar att det trots relativt få djur i betesmarken, så har de åstadkommit stor skada. Delar av området där fjärilarna skulle fortplanta sig hade förvandlats till lervälling.
"Vid varje steg som djuren tar efterlämnar de djupa sår i mark-ytan som inte kommer att försvinna på många år" heter det i rapporten.
Kort sagt: där korna trampar, blir det ingen förökning av den mycket kräsna, sällsynta och därtill fridlysta ärenprisnätfjärilen!
Nu handlar det inte bara om att försöka rädda ärenprisnätfjäril, det handlar också om att slå vakt om den speciella ras av arten som finns på Gotland. Den påminner nämligen mycket om en rysk ras av samma art som närmast finns på de vidsträckta stäppområdena i Sibirien.
<span class=MR>Akut hotad i flera europeiska länder</span>
Ärenprisnätfjäril är klassad som akut hotad art i Danmark, Polen, belgien, Österrike, Luxemburg, Slovaken och Bosnien. I Sverige betecknas den som sårbar.
För två somrar sedan gjorde Claes U Eliasson en näst intill heltäckande inventering av ärenprisnätfjäril på Gotland . Han fann då att arten minskat dramatiskt sedan förra gången den inventerades, på början av 90-talet. På platser där man hittade den för tio år sedan, fanns det inte kvar. I dag hittas den säkrast på blekvätarna vid Kallgateburg, Kallgate, Bälsalvret och Bläckvätarna i Hejnum och Bäl socknar.
Den har mycket speciella krav för att föröka sig. Grundkravet är att det finns en växt som heter ängsvädd. Hög luftfuktighet är också viktigt samt att värdväxtens (ängsvädd) blad, aldrig översvämmas eller skuggas.
Viktig för den lilla fjärilen är också en annan växt, blodrot, från vars blommor de suger nektar.
Framtiden då? Jo, Claes U Eliasson tycker att länsstyrelsen ska ta sig en funderare på nyttan av det skogsbete som bedrivs med stöd av staten och EU samt att man bör göra årliga inventeringar av den känsliga fjärilsarten.
Och om det visar sig att arten minskar stadigt i hela Kallgateområdet, borde länsstyrelsen, menar han, undersöka möjligheten att köpa in marken för att på så vis, skydda den från trampskador.
Kor eller fjärilar det är frågan.