Bilder som inte bara är bilder
De värderingar som varje dag förmedlas i annonser, skyltfönster, teve, internet, tidningar och reklambroschyrer påverkar alla. Men hur, varför???och vad betyder det för jämställdheten? Och vilket ansvar har medierna och reklamen?
Porträttet på öns första kvinnliga landshövding Lillemor Arvidsson har inte kommit upp än, ett halvår efter hon slutat. Av seminariets 16 deltagare var 5 män. I den första övningen ombads samtliga att, genom att ställa sig på en tänkt måttstock mellan 1-6, visa hur mycket de tror att bilder påverkar jämställdheten. Ingen man valde mer än 4.
Det är lätt att tänka att kvinnor vet bäst om jämställdhet. Så enkelt är det dock inte...
Blå eller rosa
Under seminariet påpekades att det är kvinnorna som väljer att klä sig lätt och i urringat när de går på fest. Att det i regel är kvinnorna som köper kläder åt barnen och ofta stärker deras ?tuff och blå?- kontra ?söt och rosa-schabloner?. Kvinnor som oftare står åt sidan och hellre låter männen framträda i medierna.
Alla påverkas vi av de 3 000-4 000 bilder det offentliga rummet?? samhället???i en medelstor stad beräknas bjuda på varje dag. Alla har vi alltså ett ansvar att bli mer medvetna om hur värderingar skapas och upprätthålls, konstaterades det.
Mest möjlighet att påverka har kanske dem som sprider flest bilder: medierna och reklamen. Med anledning av detta genomförde Ida Holmgren på länsstyrelsen i våras en analys av bildinnehållet i Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar och gotländska turistbroschyrer. Resultatet blev både väntat och förvånande:
Män förekommer betydligt oftare än kvinnor på nyhetsplats. Däremot är de lika vanliga i reklam- och turistsammanhang.
Den vanligaste bilden på en kvinna på nyhetsplats är ett porträtt, där kvinnan ler men inte aktiverar sig. Betydligt färre män ler på porträttbilder. Den vanligaste bilden på en man på nyhetsplats är en aktivitetsbild, där mannen iklär sig en identitet och visar någon form av kompetens. På sportsidorna skildras dock män och kvinnor (nästan) lika ofta på aktivitetsbilder.
Maktpositioner
Om detta diskuterades mycket. Några menade att det var självklart att män visas mer, eftersom de har fler maktpositioner. Andra menade att bildvalen är en förstärkning av ojämställdheten.
Att valet av bilder och deras innehåll skapar känslor och värderingar står klart. Likaså att de flesta schablonbilder tolkas ungefär lika av båda könen. Det påvisade Anna Karlsson, som i sina studier på högskolans program Urban studies intervjuat människor om deras reaktioner på reklambilder.
Trovärdighet och status
Män som objektifieras ses i regel som kompetenta, målmedvetna och i maktposition. Kvinnor som objektifieras ses däremot ofta som svaga, maktlösa och med lägre status. Vänder man på steken och försätter kvinnor i typiskt manliga sammanhang får de mer trovärdighet och framkallar positiva känslor. Män i kvinnliga poser eller situationer tappar däremot status.
? Det feminina uttrycket har alltså en lägre rang. Det är snart 2005 och vi är fria individer. Kan vi fortsätta acceptera att reklamen säger att ?så här är det!?? undrade Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter