Vid Kungsladugårdshällarna har delar av klippan lagt sig som en barriär på den populära promenadsträckan i naturreservatet.
Jimmy Holpers kan inte minnas att han har sett det rasade klippblocket tidigare.
– Det kan absolut vara nytt, för i vinter eller för i natt, säger han.
Rasrisken är större under vinter och vår, eftersom vatten tränger sig ned i bergssprickorna, där det smälter och fryser om vartannat, vilket kan orsaka frostspränging.
– Det har en otrolig sprängkraft, säger Jimmy Holpers.
Eftersom berggrunden har flera sprickor kan klippkanten rasa när som helst, men det handlar oftast om mindre stenar.
– Men risken är större att man går i en skog och det rasar ner en gren i huvudet. Jag tycker inte att man behöver vara rädd i varje fall, säger Jimmy Holpers.
Han anser ändå att man ska vara försiktig och inte gå precis under klippkanten.
– Råkar man ut för en sten som är som en knytnäve i storlek är man illa ute, säger Jimmy Holpers.
Det är vanligt med ras kring de gotländska klippkusterna.
Ett av de kändaste de senaste åren inträffade 2010 då delar av den 20 meter höga rauken vid Rövar Liljas håla rasade mellan Högklint och Ygne. Ett ras som orsakades av den vinterns tuffa vatten- och köldsprängningspåverkan.