Under två veckor i oktober förra året undersöktes gotlänningarnas resvanor genom en app i telefonen. Data från drygt 1 100 deltagare utgör grunden för den rapport som företaget Trivector gjort på uppdrag av Region Gotland. Syftet med undersökningen är att bättre kunna anpassa kollektivtrafiken vid framtida upphandlingar.

– Det är för att vi ska bilda oss en bättre  uppfattning om när och var folk rör sig, säger Birgitta Lidman, upphandlare på regionen och projektledare för resvaneundersökningen.

Inför undersökningen fanns farhågor om att äldre gotlänningar inte skulle ha tillgång till den teknik som krävdes, en smartphone med GPS, och därför inte delta. Men i efterhand kan Birgitta Lidman fastslå att så inte blev fallet. Underlaget blev bra och det finns fördelar mot en pappersenkät som man själv ska fylla i ur minnet.

– Med appen blir det väldigt exakt, säger hon.

Undersökningen visar att de allra flesta gotlänningarna har körkort och tillgång till bil, var sjätte bilist uppger också att deras bilkörande ökat.

– Vi brukar prata om att gotlänningar är väldigt förtjusta i sina bilar, och det kan man konstatera att vi är, säger Birgitta Lidman.

Bussåkandet är dock mindre, bara drygt var hundrade gjordes kollektivt med buss under mätperioden. Av dem gjordes dessutom merparten på fastlandet. Ett mönster som gick att se var att gotlänningarna ofta valde bilen även när det var möjligt att ta bussen.

– Vi reser med bil på de linjer där det går bussar. Då får man fundera över vad det är som gör att man inte använder sig av dem. En anledning kan vara att vi uträttar en del andra ärenden på vägen till och från jobbet, säger Birgitta Lidman.

De flesta busslinjerna går i dag till Visby på morgonen och från Visby på kvällen, med stora bussar. Men det finns ett behov av andra sorters lösningar i kollektivtrafiken, inte minst kring öns servicepunkter.

– Den största volymen av resor gör man faktiskt i sitt eget serviceområde, det var värdefull information för oss. Där får man fundera på andra ressätt, säger Birgitta Lidman och nämner anropsstyrd kollektivtrafik som ett exempel.

Tanken är att datan ska kunna användas i flera år framöver, inte bara för att planera kollektivtrafik utan också som stöd när ny infrastruktur och nya bostadsområden byggs på ön.

– Den ger en bra ögonblicksbild och kan vara till hjälp för många verksamheter, säger Birgitta Lidman.