Biskop tillbakavisar jämställdhetskritik
JämO (jämställdhetsombudsmannen) gjorde en granskning av Svenska kyrkan förra året för att se hur den lever upp till lagens krav på jämställdhet. Resultaten var nedslående och Visby stift kritiserades på flera punkter, men biskop Lennart Koskinen tillbakavisar kritiken.
Biskop Lennart Koskinen.
Foto: Tobias Wallström
- Vi har en jämställdhetsplan varje år, men det är svårt att veta hur den ska se ut eftersom lagar och regler hela tiden ändras. Vi hade en handlingsplan för sexuella trakasserier, men den låg under arbetsmiljöpolicy. Enligt JämO skulle den vara ett eget dokument, säger biskop Lennart Koskinen.
Lönesättning
När det gäller bristerna angående arbetsförhållande och lönesättning har biskopen en förklaring.
- Det är få anställda och vi har inte två personer som gör likvärdiga arbeten. Alla har individuell lönesättning. JämO vill ha statistik och med 20 personer som har olika uppgifter och löner så är det svårt, säger han.
Enligt JämO:s rapport hade Visby stift ingen beredskapsplan för sexuella trakasserier och inte heller en tydlig lönekartläggning. Stiftet fick komplettera sin jämställdhetsplan bland annat när det gällde förebyggande och förhindrande av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.
Visby domkyrkoförsamling var tvungna att göra kompletteringar när det gällde att arbetsförhållandena skulle lämpa sig bra för både kvinnor och män. Båda arbetsgivarna hade brister i arbetet med att upptäcka och korrigera löneskillnader mellan kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete, enligt Magnus Jakobsson, pressekreterare på JämO. När ärendet avslutades i november hade Visby stift en tydlig handlingsplan för lika löner och en policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier.
- Nu har vi allt som lagen kräver. Vi har dessutom två stödpersoner som inte är anställda av stiftet. Våra medarbetare kan prata med dem om de känner att något är känsligt. Det är något som lagen inte kräver. Jag är angelägen om att Visby stift ska vara ett föredöme för andra arbetsplatser och det vågar jag säga att vi är i dag, säger Lennart Koskinen.
- Det finns hopp. Om man jämför med den granskningen vi gjorde på 1990-talet då kyrkan inte ens visste om att dessa planer och lagar fanns. Nu vet de om det och har försökt, men inte levt upp till kraven. Det finns någon slags utveckling, säger Olle Brynja.
Så jobbar vi med nyheter