Biskopsmottagningen för Erik Eckerdal i Visby domkyrka tidigare i år. Nu sträcker han ut handen till alla gotlänningar med ett personligt brev hem till alla.
I januari tillträdde Erik Eckerdal tjänsten. Sin första Allhelgonahelg som biskop inleder han med ett personligt brev som landar med posten i alla gotländska hem i dag den 3 november, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte.
I sitt brev efterlyser han förändring, för en bättre värld. Att Europa för första gången sedan andra världskriget upplever fullskaligt krig, ökande kriminalitet, hoten för miljön, och psykisk ohälsa är frågor som Erik Eckerdal tar upp i sitt brev.
– Det finns också mycket som är bra och gott runt om oss. Det är det vi ska stärka, säger han och menar att situationen i vår omvärld gör att alla goda krafter just nu behöver samverka.
Med sitt brev hoppas Erik Eckerdal att hitta just olika former av samverkan, såväl mellan boende i öns socknar som mellan kyrka och det övriga samhället.
– Vi har en enorm ensamhet som brer ut sig i samhället och svaret på det är gemenskap, säger han och menar att öns 100 kyrkor och kapell inte vore vad de är utan människorna som fyller dem med liv och närvaro.
Kyrkan kan erbjuda både erfarenheter och resurser i att finna lycka, mening och riktning i tillvaron, menar han.
– Många gånger söker vi genvägar till lycka, alltifrån mat, socker och godis, till droger, sex, tv och shopping. Men det som verkligen ger varaktig lycka är att odla det inre livet, med empati, klokskap och andlighet, säger Erik Eckerdal.
Erik Eckerdal skriver brev till alla boende på Gotland, och hoppas att få svar.
För att möta det onda med det goda uppmanar Erik Eckerdal i sitt brev alla gotlänningar att tänka till. Vad och hur vill man skapa förändring kring den andliga förnyelsen, både inom sig själv och i sin omvärld?
– Till syvende och sist letar alla människor efter meningen med livet. Vem är jag och hur blir jag älskad? Det gör även de kriminella – och vi behöver visa att det finns goda och bättre alternativ, säger Erik Eckerdal och menar att det är ett arbete som inte bara ska göras från samhällets aktörer uppifrån, utan också påbörjas i var och ens eget handlande och vardag:
– Det är i det lokala livet levs och det är där vi behöver odla gemenskap, mening och tjänst för varandra.
Biskopen avslutar sitt brev med en önskan om att den som vill också ska svara honom. Och han lovar själv i sin tur att svara på alla brevskrivande gotlänningars åsikter:
– Det tycker jag vore väldigt fint, för att därigenom få större kontakt med fler människor. Det är min avsikt att svara alla, i någon form.