Totalt 1 000 lantbrukare har svarat på hur de ser på sin lönsamhet nu och vad de tror om den närmsta tiden framöver. Intervjuerna gjordes i början av 2022, och redan innan kriget i Ukraina bröt ut. Men med stegrande kostnader på diesel och gödsel samt höjda räntor färskt i minnet kommer man ändå fram till "Dystra lantbrukare ser risker i politiken", som överskriften lyder för rapporten 2022.
Backar man bandet några halvår så finns det positiva saker att lyfta. 2021 har präglats av coronapandemin både nationellt som globalt, och har lett till konsumtionsvanor som gynnat många producenter av livsmedel. Det återspeglas hos både gris- och nötköttsbönder som upplevt ett uppsving för lönsamheten.
Men efter de minst sagt dystra månaderna i slutet av 2021, med skenande utgifter för i stort sett alla lantbruksföretagare, har optimismen gått åt motsatt håll. Lantbruksbarometern delar in länen i sju regioner (Gotland ingår i samma som Östergötlands- Södermanlands och Örebro län). Här har såväl upplevd lönsamhet som viljan att investera sjunkit kraftigt det senaste året.
Men syftet är också att lyfta fram positiva exempel på företagare som lyckas att ta sig framåt, även i svåra tider, menar Fredrik Widange, affärsrådgivare på Ludvig och Co som är ett av företagen bakom undersökningen:
– De vi lyckats ringa in är de som satsar på energilösningar för att bli självförsörjande, säger han.
Och det finns många goda exempel på gotländska lantbruksföretagare med modet att våga satsa, menar Fredrik Widange som gärna vill lyfta fram att det finns de som det faktiskt går bra för.
En som ständigt har nya idéer och projekt framåt är Pär Andersson, äggproducent i Bäl. Precis som i princip alla lantbruksföretagare inom samtliga produktionsgrenar har han redan märkt av de omfattande kostnadsökningarna de senaste månaderna.
Han odlar maten till sina konventionella höns men köper färdigfoder till de ekologiska hönsen. Gödseln från hönsen täcker cirka 40 procent av behovet, resten måste köpas in som konstgödsel. Samtidigt släpar intäktsökningarna efter.
– Det tar fem till sex veckor innan prishöjningarna når producenterna, i och med att det ska förhandlas och skrivas nya avtal. Ökade kostnader för foder och gödsel kommer med en gång. Det är otroliga mängder pengar man ligger ute med, säger Pär Andersson.
Men han vågar också satsa på nya lösningar. Något som är nödvändigt i dag när det inte finns marginaler i kanterna. Och det är just det här med energieffektivisering som han har siktet inställt på. Pär Andersson vill ta vara på den spillvärme som han producerar, genom att omvandla värmen i sitt stora hönshus. Den ska sedan kunna användas till ett 1 000 kvadratmeter stort växthus. Där han vill ta fram en gröda som tidigare inte odlats på ön.
– Paprika. Tanken är att den ska gå ut stort på den gotländska marknaden, och vad jag vet så finns det en stor efterfrågan för att ta in en sådan produkt.
Han både hoppas och tror på sin bransch även framöver, trots att äggpriserna inte ökat i samma takt som produktionskostnaderna.
– Jag tycker att priserna ska upp, också som konsument själv. Vi har haft relativt billig mat i Sverige länge, och blivit lite bortskämda i att ha så pass stor del av våra pengar till annat. Så det är hög tid, säger Pär Andersson.