Bland rövkrokar och bakpärk

Det är först när man besöker Gutarnas olympiad, Stångaspelen i Stånga, som man förstår att det handlar om mycket mer än tur. Koncentration och precision är vad som krävs om man ska stå sig bland proffsen.
Rena grekiskan
Frampärk och bakpärk, varpa och stanggstörtning. För den som aldrig hört talas om de gutniska grenarna låter det som ren grekiska. På Gotland är det en del av en gammal tradition.
Tävlingen som varje år lockar mellan 4 000 och 8 000 besökare, och som har mellan 2 500 och 3 000 deltagare, är en del av den gotländska kulturen.
Sommarmåste
För många är ett besök på Stangmalmen i Stånga ett sommarmåste. Att se gubbar slå på varandra med kuddar, betrakta gummor sparka omkull varandra i rövkrok eller förundras över spännisarnas bultande halspulsådrar när de försöker stöta iväg tunga trädstammar är ruskigt underhållande.
En stor del av besökarna är vänner och bekanta till de tävlande, men många är också där bara för att njuta av härlig gotländsk sport och skön stämning.
Fyra dagar
Allt fler fastlänningar har under åren insett charmen med tävlingen som sedan 1991 sträcker sig över fyra dagar. På senare år har spelen också börjat locka till sig utländska deltagare och besökare.
Själva begreppet Stångaspelen myntades 1942 och omfånget på tävlingen fortsätter att växa. Den största grenen är pärk, liknande tennis med händerna, som spelas varje dag under tävlingen. Efter det följer den populära varpan, prickkastning mot pinne, som skapat välkända deviser som "kasta inte skräp, kasta varpa".
De seriösa tävlingarna blandas sedan med flera mer lekvänliga aktiviteter liksom Gutnisk femkamp för turister, Värst’ källingg pa stangg, och Dräg’ hank.
För den som vill se äkta gutnisk idrott och själv prova på är Stangmalmen platsen att besöka.

Bland rövkrokar och bakpärk

Det ser så lätt ut — att kasta varpa alltså. Och nog går det att träffa pinnen även om man är amatör. Men att lyckas göra det varje gång och på beställning, det är en helt annan femma.