Samtidigt hänvisas fler till dyrare lån utan säkerhet - och i slutändan vilar ansvaret ändå på bankerna.
I går infördes ett nytt bolånetak i Sverige. Nu får banker inte låta bostadsköpare sätta mer än 85 procent av en bostads marknadsvärde som pant.
Bolånetaket införs av Finansinspektionen, som ett konsumentskydd. Bostadspriserna har dragit iväg och många hushåll har lånat mer än de mäktar med. Det gör såväl medborgare som marknad känslig för ekonomisk turbulens.
Den faktiska effekten av bolånetaket är omdiskuterad. Redan innan har få banker låtit belåna fastigheters fulla värde. Dessutom, om det nu oftare krävs större kontantinsats eller lån utan säkerhet, kan det bli svårare för unga och förstagångsköpare att finansiera ett nytt hem.
I praktiken kan bolånetaket också göra det dyrare att äga en bostad, eftersom blancolån har i snitt tre procent högre ränta än ett bottenlån. Enligt DN Ekonomi ökar exempelvis månadsutgiften från 1 255 till 1 748 kronor, om man köper en bostad för 1 000 000 kronor före respektive efter bolånetaket.
Mindre bottenlån och fler blancolån med högre ränta. En god affär för bankerna. Eller?
- Mer ränta - och sämre säkerhet. Om det är en god affär vet jag inte, säger Anders Ahlin, biträdande kontorschef på Swedbank på Gotland.
Om fler hushåll får dyrare lån, blir då inte bolånetaket kontraproduktivt?
- Det ska du egentligen fråga Finansinspektionen. Allt beror naturligtvis på hur bankerna sköter sin utlåning, även fortsättningsvis. Betalningsförmågan ska alltid vara avgörande. Det är viktigt att man inte gör unga förstagångsköpare en björntjänst. Alla har kanske inte råd att köpa en villa i Visby.
Anders Ahlin är överlag tveksam till bolånetaket.
- Jag undrar om det är det effektivaste verktyget. Om man nu alls ska reglera marknaden från statligt håll hade det varit bättre med tuffare amorteringskrav på låntagarna. I dagsläget är ju förmånliga amorteringskrav ett sätt för bankerna att locka kunder.
Inget prisras
Claes Randlert, fastighetsmäklare på Mäklarhuset, har inte märkt något prisras.
- Nej. Gotland ligger faktiskt nästan i topp på prisökningar, de tre senaste månaderna. Möjligen kan budgivningarna bli lite mindre vilda, eftersom allt över marknadsvärdet ska täckas kontant.
- Taket kommer att slå värst mot unga och förstagångsköpare, som måste få fram de där sista 15 procenten. Men det kanske inte blir så hårt. Måste man ta ett blancolån kan man om något år, om priserna går upp, värdera om huset och få in hela summan i bostadslånet, säger Claes Randlert.
Patrik Gahm på Fastighetsmäklare Leif Bertwig upplever inte heller någon dramatik.
- Än har jag inte märkt att det läggs lägre bud. Och Gotland är lite speciellt. Här behåller säljarna sitt hus om de inte får vad de vill ha.