Bönderna: Nu kan det bara gå uppåt
Lönsamheten i jordbruket faller kraftigt för andra året i rad.Men det finns fortfarande en optimism inför framtiden bland gotländska bönder.Det beror främst på att man upplever att det inte gärna kan bli sämre.
HOPPFULLA. Mats och Marie Bondesson tror på framtiden, trots att lönsamheten i lantbruket i år sjunker för andra året i rad.
Foto: Tommy Söderlund
Årlig barometer
Det visar årets lantbruksbarometer, en undersökning som varje år görs av LRF, LRF Konsult och Swedbank.
Barometern presenterades i går i köket hemma hos Mats och Marie Bondesson vid Dune i Dalhem.
- Vi köpte gården 1997 och har investerat i grisproduktion som utgör vår bas. Vi levererar ungefär 6 000 grisar till slakteriet varje år. Vi har också en del tjurar och så odlar vi ungefär 200 hektar spannmål och oljeväxter. Dessutom är vi familjehem, berättar Mats Bondesson.
Ett större hot
Efter den så kallade grisskandalen i slutet av förra året har han tappat lite av arbetslusten erkänner han, även om den också förde med sig en debatt kring att maten måste få kosta för att garantera en bra djuromsorg.
- En pressad ekonomisk situation är ett större hot mot djuromsorgen än något annat, säger Stig Pettersson, LRF.
Slakteriet viktigt
Mats Bondesson tror att många grisbönder kommer att våga satsa mer nu när framtiden för slakteriet känns tryggare.
Under förra året gjordes stora investeringar i lantbruket, såväl i maskiner som byggnader. Investeringarna fortsätter, om än i mindre utsträckning.
Effektivare lantbruk
Andelen mjölkföretag i landet som planerar att öka produktionen under en treårsperiod ökar från 22 till 27 procent.
På Gotland är utvecklingen den motsatta. Fjolårets siffra på 35 procent har nu minskat till samma siffra som för riket.
Hälften av dem som svarat planerar att förbättra lönsamheten genom att öka den produktionen de redan har, sex av tio satsar på att effektivisera produktionen och fyra av tio på samarbete med andra.
Vindkraft lockar
Andelen lantbrukare som vill satsa på ny verksamhet ökar. Det handlar bland annat om turism, förädling och energi.
- Förra året svarade 25 procent att de ville satsa på vindkraft. I år har andelen vuxit till 57 procent, berättar Stefan Nypelius.
Det beror säkert delvis på att Svenska kraftnät har tagit ett inriktningsbeslut på ytterligare en kabel till Gotland, just för att göra det möjligt att satsa på vindkraft och exportera överskottsel till det svenska stomnätet.
- Det lär dröja fem, sex år innan den kabeln kan bli verklighet. Men det är viktigt att visa att det finns ett stort intresse att satsa på vindkraft. För det kräver ju också investeringar från Geabs sida, säger Claes Nilsson, lantbruksansvarig på Swedbank på Gotland.
Räntan oroar
De orosmoln som finns i år är framför allt hur mycket och hur snabbt räntan kommer att stiga.
Lantbruksbarometern bygger på intervjuer med 3 807 lantbrukare i hela landet, varav närmare 200 på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter