Bonsarves hundraåring får nya vingar

Förhoppningsvis kommer vingarna att sitta kvar, trots att det kan blåsa hårt över ängarna.
Kvarnen vid Bonsarve byggdes 1905 och har mycket ovanliga vingar, så kallade patentsegel, som den engelske civilingenjören och kvarnbyggaren William Cubitt tog patent på 1807. Konstruktionen kallas "självsegling genom axeln" vilket kan beskrivas som en konstruktion som gör att luckorna i väderkvarnsvingarna kan öppnas och stängas automatiskt beroende på hur mycket det blåser. En ovanlig och komplicerad konstruktion.
Det är 28 luckor i varje vinge och alla är kopplade till den så kallade spindeln i kvarnaxeln. Det finns en järnaxel inne i kvarnaxeln som går till en kuggstång vilken man kan påverka genom en spak nedifrån. Med spakens hjälp ändrar man luckornas inställning efter hur mycket vind man vill att vingarna ska ta under gång.
På 360 ställen kan man ändra, med hjälp av en enda spak!

Rekonstruktion
Endast tre luckor och lite av vingarna fanns bevarade från den gamla kvarnen. Det var alltså inte lätt att veta hur den ursprungliga konstruktionen såg ut.
Joel Hansén och Peter Ockander fick via kontakter på internet fram uppgifter om en kvarn i södra England med en liknande konstruktion. Med hjälp av bilder därifrån och egna idéer har man fått fram de nya vingarna som säkert liknar de ursprungliga ganska bra.

240 tappar
I höstas påbörjades restaureringen och efter jul var Calle Ahlström, smeden i Vamlingbo, i gång med arbetet att tillverka de 240 tapparna och 120 armarna som ska öppna och stänga luckorna på vingarna. Spindeln var välbevarad och behövde bara målas. Calle gör alla järn- och plåtarbeten på kvarnen.
- Vissa sammankopplingar fick vi gissa oss till. Vi hade mycket god hjälp av Rune Larsson i Västerhejde. Utan hans hjälp hade vi inte klarat det här, säger Calle Ahlström.

Spånating
Nyligen hade man spån-ating vid Bonsarve då det kom ett 20-tal frivilliga. Det spikades spån på kupolen och själva kvarnhuset. Per-Olof Hansén och Martina Jakobsson såg till att de som kommit fick mat och hembrygd dricka. Så gott som all mat och dryck var tillverkad av produkter från gården - tala om närproducerat.
- Folke Widén vid Hoburgsbyggen, entreprenören, var väldigt glad vid spånatingen och tackade speciellt för att ingen hade ramlat ner under arbetet, säger Calle Ahlström.
Per-Olof Hansén berättar att det var hans farfars far, riksdagsmannen Theodore Hansén, som lät bygga kvarnen 1905. Ända fram till en bit in på 1950-talet användes kvarnen på gården. Vindkraften i kvarnen användes inte bara för att mala säd, den drev även en spånsåg och en svarv.

Laban intresserad
Laban Bergström, Labans Kvarn, lär vara intresserad av att börja mala i kvarnen vid Bonsarve när den står färdig.
- Laban klarar av det mesta med fyratumsspik och balsnören, konstaterar Calle Ahlström.
Sammanlagt omkring 800 000 kronor är kostnaden så här långt för kvarnrestaureringen. Det mesta av pengarna kommer från länsstyrelsen.
Ordföranden i Hoburgs hembygdsförening, Britta Holm, såg till att det söktes pengar från Kungafonden och även hembygdsföreningen har bidragit med pengar.