Bostadsrätter blev till villor

I onsdags i förra veckan kunde den uppmärksamme GT-läsaren se en hel sida med fastighetsaffärer: Riksbyggens Bostadsrättsförening Visbyhus nr 23 hade sålt 72 fastigheter i kvarteret Skärsliparen.
Det var de boende som hade friköpt de nybildade fastigheterna från den förening de själva var medlemmar i. Och i ett slag förvandlats till fastighetsägare.
Lite längre norrut på Terra Nova, i kvarteret Glasmästaren, sa 21 av 26 medlemmar ja till friköp i oktober i fjol. Den 1 april räknar den föreningen med att ha den definitiva omröstningen som leder till 26 nya fastighetsägare.
Och i Endre har Bostadsrättsföreningen Hällbacken tagit de första stegen mot ett friköp. Där ska det bli extrastämma med en första omröstning den 9 mars.
Man följer exemplet från Burgbyn i samma socken, som delade upp sin förening redan 2005.
I Hällbacken är de sex medlemmarna överens. Men så har det inte varit i vare sig Skärsliparen eller Glasmästaren.

En del tveksamma
Några som var emot från början, och som fortfarande är tveksamma, är Andreas och Karin Björklund som bor med fyra av sina fem barn i en femrummare i Skärsliparen.
-Vi tycker om bostadsrätt. Vi röstade emot den första gången och lade ner vår röst i den andra. Och vi vill fortfarande bo i bostadsrätt, säger Karin Björklund.
-Det är så lagom mycket ansvar. Det är rätt skönt att slippa det yttre underhållet, tak och målning och sånt där, säger Andreas Björklund.
Anledningen till friköp är oftast ekonomisk: föreningen har ingen möjlighet att dra av räntekostnader. Om medlemmarna i stället köper av sig själva och tar över lånen får de 30 procents skattereduktion för ränteutgifterna.
För ett lån på en miljon kronor handlar det om runt tusenlappen i månaden.
Föreningen tar också ut en avgift för det yttre underhållet. Tillsammans med lägre räntekostnader blir det en slant för en stor lägenhet.
-Har man en fyra på drygt hundra kvadratmeter så blir det 2000 kronor mer att leva på i månaden, säger Jens Werkander, ordförande i Skärsliparens samfällighetsförening.

Fastighetsskatt
Men Andreas Björklund räknar inte riktigt så.
-Man får inte stirra sig blind på månadskostnaden. I förstone blir det mer pengar över, men man måste lägga till dyrare försäkring, fastighetsskatt och sparande till yttre underhåll, säger han.
I Skärsliparen var det runt tjugo medlemmar som sa nej till en början.
-I slutet var det ett par, tre som fortfarande var tveksamma men som ändå tyckte att det var ok, säger Jens Werkander.
Just frågan om det yttre underhållet oroade en del.
-Några av de äldre hade frågor, som till exempel "Vad händer om vi behöver måla om fasaden?"
-Vi har lagt om eller ska lägga om taken så att alla har samma utgångsläge. Och de flesta husen har tegelfasad. Bostadsrättsföreningen likvideras först när det sista bokslutet är lämnat och alla åtaganden, som till exempel taken, är klara, säger Jens Werkander.
I Glasmästaren är det fortfarande fyra som röstar nej. En som har svängt till ett ja är vice ordföranden i föreningen, Åke Tiles.

Inte helt övertygad
-Flera som jag har gått från att vara fastighetsägare till att ha bostadsrätt för att slippa ansvaret. Jag var själv inte för det här från början, men när jag har räknat på det blev jag positiv och nu jobbar jag för det i alla fall, säger Åke Tiles.
Men paret Björklund är fortfarande inte helt övertygat.
-Här har vi fått en fastighet slängd på oss. Om vi hade velat bli fastighetsägare hade vi tagit mer tid på oss och letat lite mer, säger Andreas Björklund.
-Fast det hade det nog tagit minst tio år, säger Karin Björklund.
En som inte väntade tio år var en äldre dam.
Hon köpte sin nya fastighet för 1,3 miljoner kronor och sålde den direkt för 1,4 miljoner.
-En vinst på på 80000 kronor efter skatt på bara några dagar, konstaterar Jens Werkander.

Bostadsrätter blev till villor

-Alternativet hade varit att flytta. Och det ville vi inte, vi trivs väldigt bra i området.Det säger de ofrivilliga fastighetsägarna Andreas och Karin Björklund, som tidigare bodde med bostadsrätt på Terra Nova i Visby.