Arkivbild från en ladubrand i Barlingbo för drygt ett år sedan.
Under frågan ”leder din chef arbetsgruppen på ett bra sätt?” är stapeln övervägande grön; där har 83 procent av räddningstjänstens medarbetare gett betyget fyra eller fem.
Men längre ner i undersökningen kommer motsvarande fråga gällande ledningsgruppen – och där lyser svarskolumnen ilsket röd i stället. Hela 71 procent av de svarande har gett betyget ett eller två, vilket innebär underkänt.
En anställd inom räddningstjänsten, som valt att vara anonym, förklarar:
– På gruppnivå är många nöjda, det är på högre nivå skon klämmer, med ledningsgrupp och högsta chefen. Det är en stor förtroendekris och den här undersökningen är en bottennotering, även om det funnits starka indikationer på det här i flera år.
Vad är det man är missnöjd med?
– Om man ska implementera något går det väldigt fort, utan att man gör risk- och konsekvensanalyser. Man involverar inte medarbetarna tillräckligt och deras åsikter värdesätts inte. Det är väldigt mycket en upplevelse av ”vi och dom”.
Den anonyma medarbetaren går inte så långt som att kräva några avgångar inom ledningsgruppen – men framför ändå ett önskemål:
– Jag vill se en modern ledare med örat mot marken som har ett genuint intresse för personal och dess välmående. Personalen bör ses som en given medspelare, så upplevs det inte i dag.
Räddningschefen Lars-Göran Uddholm är självkritisk, men förklarar också att det har varit ”en turbulent tid” för arbetsgruppen.
– Vi är i en tid där vårt uppdrag förändras väldigt mycket, till exempel måste vi få in delen med ”räddningstjänst i beredskap” inom vår vanliga arbetstid, utan att vi får nya statliga medel till det. Vi fick klart med en omorganisation under 2023 – men nu gör vi redan en till. Och det har varit alldeles för dålig kommunikation i den processen, säger han.
Vem är det som har kommunicerat för dåligt?
– Det är jag, det ansvaret är i slutändan mitt och jag kan bara be om ursäkt.
Under 2023 protesterade brandmän över hela Sverige mot de omtalade nya reglerna för dygnsvila. Implementeringen av dessa påverkar även årets enkätresultat, tror Lars-Göran Uddholm:
– Vi fick ju en dispens och kunde införa ett schema som ändå är ganska likt det gamla, men efter sommaren har vi gjort en förändring med en timme längre dagpass. Den har gjort det svårare för vissa att få ihop familjelivet. Tidigare kunde man också anpassa schemat genom att göra byten, men det har blivit betydligt svårare, så det påverkar också.
Gällande räddningschefen själv kallades hans tillsättning för ”en nödlösning”, som gjordes 2022 efter att regionen misslyckats med rekryteringen av Dick Svennefelts ersättare.
Detta var ett tillförordnande på ett år – som sedan har förlängts två gånger.
Under 2024 utökades dessutom arbetsbördan, för 72-årige Uddholm. Efter att den dåvarande beredskapschefen bytte uppdrag fick han även det ansvaret, parallellt med sitt andra jobb.
– Det hände saker under våren som gjorde det akut och jag ombads att täcka upp som enhetschef för säkerhet och beredskap.
Blev det för mycket?
– Ja, att ha båda de rollerna innebär att jag inte har kunnat sköta allt som man kan förvänta sig, erkänner räddningschefen.
Lars-Göran Uddholm i det egna kontoret på Visby brandstation.
Gällande åtgärder ska sådana redan ha satts in, med tanke på flera år av dåliga medarbetarbetyg. Man har gjort förändringar i mötesstrukturen och ska förbättra informationskanalerna.
– Vi har även satt in en extern konsult, som jobbar med att förbättra läget i våra arbetslag, säger Lars-Göran Uddholm.