Brist på  gotländska kräftor

- Efterfrågan på gotländska flodkräftor är större än tillgången.
Det konstaterar länsstyrelsens fiskerikonsulent Rolf Gydemo.
På ön finns få kräftodlare är kvar och priserna är som på 1980-talet.

Skillnad på kräftor. En pestbärande signalkräfta dödar alla inhemska flodkräftor. Därför utrotas signalkräftorna som satts ut illegalt på ön.Arkivfoto: Henrik Radhe

Skillnad på kräftor. En pestbärande signalkräfta dödar alla inhemska flodkräftor. Därför utrotas signalkräftorna som satts ut illegalt på ön.Arkivfoto: Henrik Radhe

Foto: Henrik Radhe

Gotland2011-08-11 04:00

-Många vill ha kräftor till en stilfull avslutning på gotlandssemestern. Men kräftorna är bäst i slutet av augusti och början av september och då är efterfrågan mindre, tipsar Rolf Gydemo.

Bristen på kräftor noteras i hela Sverige. I gotländska sötvatten finns många bestånd av kräftor men få odlare som säljer kräftor.

I Kina slår torkan hårt mot kräftodlarna och importörerna balanserar bristen med hjälp av höjda priser och kräftlager från i fjol.

I butikerna kring Visby säljs kinesiska och spanska kräftor för under hundralappen.

För gotländska kräftor sålda på ön tar odlarna mellan 400 och 500 kronor. I Stockholm är priset det dubbla.

- Det finns definitivt en marknad för fler gotländska flodkräftor. De bör också kosta mer, anser Rolf Gydemo.

Han jämför med frysta signalkräftor som säljs för närmare 300 kronor kilot.


Rödlistad art
I hela Sverige är flodkräfta en rödlistad art och sedan 2010 klassad som akut hotad av kräftpest som sprids med illegalt inplanterad signalkräfta.

För att bevara den svenska flodkräftan har Naturvårdsverket och Fiskeriverket, nu Havs- och vattenmyndigheten, ett åtgärdsprogram med uppdrag till länsstyrelsen att eliminera alla signalkräftor på ön.

Gotland är sedan 2007 skyddsområde för den rödlistade flodkräftan. 2009 utrotades de sista av de då kända signalkräftorna som dödades med gift.

Då hade 380 småvatten på ön inventerats och tre bestånd hittats med signalkräftor som utrotades i Smöjen, Kräklingbo och Hangvar.

- Det ser bra ut nu och jag har hittills inte sett några signalkräftor, berättar fiskerikonsulenten som följer upp åtgärdsprogrammet på Gotland.

Kräftpest innebär 100 procents dödlighet för flodkräftan medan signalkräftan lever vidare som bärare av svampsjukdomen.

Inom ett år när signalkräftan utrotats återplanteras flodkräftor i vattnen och cirka fyra år efter behandling visar resultatet om insatsen lyckats.

-  I dagsläget känner vi inte till några signalkräftor på ön men vi tar emot uppgifter om misstänkta bestånd.

- Signalkräftor är helt förbjudna och för att sätta ut flodkräftor krävs tillstånd från länsstyrelsen, säger Rolf Gydemo

Två arter av kräftor finns i Sverige: inhemsk flodkräfta och inplanterad signalkräfta.

Gotland är ett skyddsområde för flodkräftan som är akut utrotningshotad och rödlistad.

I hela Sverige har 95 procent av beståndet har försvunnit.

Kräftpest är en parasitisk svampinfektion som bara drabbar sötvattenkräftor.

Kräftpestens spridning ökar på grund av illegala utsättningar av signalkräfta.

Både signalkräfta och flodkräfta infekteras, men den smittbärande signalkräftan överlever ofta.

En drabbad flodkräfta dör snabbt och beståndet slås ut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!