Brist på kunskap om Förintelsen

- Det vore bra om ett besök i koncentrationsläger ingick i utbildningen för historielärare. Det ger ovärderliga kunskaper, säger Lotta Stenström, lärare i Fårösund.

Undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades ut till 10 000 lärare, drygt hälften av dem besvarade den. Det är en omfattande enkät, som bland annat innehåller rena kunskapsfrågor kring Förintelsen. Av de 5 081 lärare som svarade hade endast två rätt på samtliga dessa frågor.

En central fråga
En fråga är vad man tror hände med den tysk som vägrade delta i avrättningen av judar. Ungefär varannan lärare tror att han skulle bli avrättad. Endast fyra procent visste att det inte hände någonting.
- En central fråga när det gäller förståelse för folk- och massmord i allmänhet och Förintelsen i synnerhet, frågan om i vilken utsträckning det är befogat att tillskriva förövarna ett personligt ansvar, anser professor Anders Lange, som genomfört enkäten och analyserat svaren.

Dålig undersökning
Alla lärare säger sig inte heller vara säkra på att Förintelsen ägt rum. 97,1 procent är helt säkra och två procent är ganska säkra, medan resten är osäkra eller inte alls säkra.
P-O Widjer, facklig företrädare för Lärarnas Riksförbund på Gotland, tycker undersökningen är dålig.
- Man mäter fel saker. Att veta exakt hur många procent av den tyska befolkningen som var judar är ganska oväsentligt, det viktigaste är väl att eleverna får veta hur många miljoner judar som tyskarna tog livet av.

Förvånande svar
Gedigna ämneskunskaper är viktigt för att kunna ge eleverna ett sammanhang, anser P-O Widjer. Men den typ av detaljfrågor som ställs i undersökningen ger han ingenting för.
- Samtidigt får jag erkänna att jag blir förvånad över att det finns lärare som tror att Gulag var ett tyskt läger.
Lotta Stenström är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 på Fårösundsskolan. Hon tycker att hon har de kunskaper som behövs för att undervisa om Förintelsen.

Måste fortsätta prata
- När jag gick lärarutbildningen valde min klass att göra en studieresa till Polen 2002. Vi var i Auschwitz och på Birkenau. Det var avskyvärt men väldigt nyttigt. Många tidigare föreställningar visade sig vara fel. Har man varit där får man en helt annan förståelse, säger hon. Och då kan man göra undervisningen mer levande.
Lotta Stenström tog många bilder och dessa används tillsammans med annat material i undervisningen i Fårösund.
- Vi måste fortsätta prata om det här, och sätta in det i ett sammanhang så att eleverna förstår att det inte är omöjligt att det kan hända igen. Att alla människor är lika mycket värda. I Fårösundsskolan tycker vi att det är viktigt att prata om det här, och vi vågar göra det.

Kompletterad bild
Därför tycker hon att det vore bra om en studieresa till ett av nazisternas koncentrationsläger ingick i utbildningen för historielärare.
- Vi har en svensk bild av hur det var, och den behöver kompletteras.

Grundläggande historia
Inger Seffers, ordförande i Lärarförbundet på Gotland, har inte sett undersökningen, bara hört om den på Ekot i radions P1. Men hon är förvånad över att lärarnas kunskaper skulle vara så dåliga.
- Den delen av historien känns som grundläggande kunskaper, så den vill jag tro att man har med sig ändå. Men lärarutbildningen kan säkert förbättras.

Brist på kunskap om Förintelsen

Många lärare i historia saknar de kunskaper som behövs för att kunna förmedla insikter om Förintelsen till sina elever.Det visar en undersökning som gjorts av myndigheten Forum för levande historia.