Bristande information orsaken till det svaga allmänna stödet

?Kongresshall på Gotland. Bakomliggande faktorer som påverkat beslutet och reflektioner över de bofastas inställning? heter den kandidatuppsats i företagsekonomi som Anne Pettersson och Rose-Marie Pettersson, båda med tre års studier i ämnet på Högskolan, i går presenterade vid ett öppet seminarium i Almedalsbibliotekets hörsal.
De inledde med en redogörelse för kongresshallsprojektets historik. En kongresshall fördes först på tal 1985, då inföll lågkonjunktur och någon finansiering fanns inte, men togs 1995 upp på nytt av Wisby hotells företrädare. 23 maj 2003 kom så kommunfullmäktiges beslut, nu med en klar koppling till Högskolan.
? Vi har studerat fyra utredningar om kongresshallen. Samtliga utmynnar i att det är besöksnäringen det ska satsas på, berätade Rose-Marie Pettersson.
Kongresshallen, som ska stå klar 2007, kostar 120 miljoner kronor att bygga. Dessa fördelas på Nutek (staten) 40, EU Mål 2 öarna 30 och kommunen 50 mkr.
? Pengarna är öronmärkta. Hade det blivit nej den 23:e hade Gotlands kommun missat 70 mkr. Men kongresshallen har debatterats mycket och de flesta är negativa med motiveringen att hur kan man satsa när det är en så dålig kommunal ekonomi, sammanfattade Anne Pettersson.
Och kom därmed in just på huvudtesen, den bristande informationen som inte lyckats klargöra att kongresshallspengarna inte kan användas till något annat område som exempelvis skolan.

På stan-undersökning
I en På stan-undersökning på Öster, där man under två dagar stod med ett plakt märkt ?Kongresshallen?, ställde man fyra frågor till 250 personer: ?Anser du att det skall byggas kongresshall på Gotland??. ?Har kommunens information om att bygga en kongresshall varit bra??. ?Tycker du att du vet tillräckligt om kongresshallen??. ?Hade du velat ha en folkomröstning??.
Och bland de svarande var således kongresshallsmotståndarna i klar majoritet. Dessutom hade man möjlighet till kommentarer och de vanligaste var att det behövdes mer pengar till skola, vård och omsorg.
Just undersökningen bland allmänheten var det som vållade mest diskussion bland åhörarna.
? Är det rimligt att tro att de som sökte upp er för att svara var kritiska. Det blir ett snedurval, vad hade hänt om ni sökt upp i stället, undrade turistchefen Anders Murat.
Rose-Marie Pettersson förklarade att duon också var aktiva och sökte upp folk när det var stiltje. Anne Pettersson framhöll att det var ett otroligt intresse och att man lätt kunnat få det dubbla antalet svarande.
Förhållandet svarande gotlänningar/fastlänningar liksom vilka som fanns på stan dagtid togs också upp.
? En slumpmässig metod men 250 är ändå tillräckligt för att se en tendens, menade uppsatsduon om sin utfrågning.

Uppmaning
? Bristande information är orsaken till lokalbefolkningens negativa inställning, fastslår Pettersson och Pettersson. Man har inte klart för sig att kongresshallspengar inte kan flyttas till kommunens olilka användningsområden eller att kongresshallen kan användas för konserter som man själv kan gå på eller vilka verksamheter som kan gynnas.
Det är dock inte något specifikt för Gotlands del. Vid jämförelser med två stora svenska projekt, Globen och Öresundsbron, konstaterades även där ett betydande motstånd i början.
Resultatet av uppsatsen mynnade ut i en maning till politikerna att inför nästa större projekt avsätta en viss del av investeringen till professionell marknadsföring ? och då även till allmänheten ? där projektets syfte och mål klargörs.
Något som indirekt verifierades av kommunstyrelsens ordförande:
? Stora projekt blir som fotbollsmatcher, man håller på ena eller andra sidan. Men när jag varit ute och informerat, då blir majoriteten positiva, menade Jan Lundgren.