Bristen på arbetskraft kommer att bli ett lika stort problem som rekordvarslen

Ja, det är en tvetydig bild, medger arbetsmarknadsdirektör Christer Granegård om den prognos som länsstyrelsen med arbetsförmedlingar tagit fram. Den baseras på ett 40-tal enkätintervjuer med arbetsgivare inom olika branscher och görs två gånger per år.
800 varsel lagda under det senaste året innebar en kraftig ökning, högst i landet. Den öppna arbetslösheten har under årets första månader ändå kunnat sänkas med 20 procent.
Ett oerhört starkt resultat med tanke på varselläget, konstaterar Christer Granegård.
Sammanlagt är i dag ca 28 000 gotlänningar i yrkesarbete. Totalt ligger den gotländska arbetslöshetssiffran på 3,9 procent. Att få ner siffran till noll är inte realistiskt. Men en halvering till två procent ligger inom det möjligas ram.
På vissa håll är läget närmast lysande. Södra ön är ett sådant.
Arbetslösheten har stadigt sjunkit. I sommar lyckas vi inte ens besätta de enklaste jobben, konstaterar Lena Andersson, arbetsförmedlingen Hemse.
<span class=MR>Samverkande faktorer</span>
Någon exakt anledning finns inte utan det är samverkande faktorer. Sjukvård och omsorg har tagit en stor del av de som blivit arbetslösa. Men man har också haft rena nyetableringar som Uniguide i Burgsvik som nu har 30 anställda.
Även jordbruket har tagit till sig och har i dag viss brist.
Kjell Norman, som arbetar med näringslivsfrågor vid länsstyrelsen, konstaterar att även öns jordbruk har skilda lägen.
Det sker en strukturrationalisering parallellt med stora investeringar, i år ca 200 miljoner kronor. Ett högt teknikinnehåll medför också att det ställs krav på dem som skall jobba där.
<span class=MR>Akut personalbrist</span>
Mot det hot som varsel och uppsägningar utgör står att inom allt fler yrkesområden råder en akut brist på personal, något som man bedömer kommer att bestå. Inte minst med kommande stora pensionsavgångar i åtanke.
I år har tidigare bristyrken som vård/omsorg, hälso- och sjukvård samt lärare förvandlats till områden med stor brist, konstaterar Christer Granegård.
Till detta kan nu läggas kategorier med brist även inom den privata sektorn som jurister, företagsekonomer, byggsektorn, kockar, styckare/slaktare.
Problemet är naturligtvis att de uppsagda inte bara kan gå rakt över till andra branscher med andra krav och förutsättningar. Utbildning är ofrånkomlig.
I dag finns inget yrke där det inte krävs utbildning i någon form. Skolbänken eller yrkespraktik, det finns inga genvägar.
Bristläget kan naturligtvis bli ett mycket kärvt problem för den gotländska samhällsutvecklingen på sikt. Kampen om arbetskraft med god teoretisk utbildning och kvalificerad yrkeserfarenhet ökar dramatiskt.
Lärare av alla kategorier börjar det råda brist på i alla landets kommuner. Christer Granegård påpekar att Gotlands kommun nu måste slåss även mot överhettade regioner.
Då måste vi vara så attraktiva att folk vill flytta hit. Då underlättar det naturligtvis inte om det inte finns bostäder att erbjuda de som kan tänka sig att göra det. Och vi har sagt till kommunledningen vad vi tycker om bostadsbristen.
En omfattande kampanj, "Möt Gotland", kommer under året att genomföras i landets just nu mest dynamiska region, Öresundsområdet.