När polisen gjorde en husrannsakan i lillebroderns sommarhus den 15 februari 2002 hittade man ett lönnrum bakom den här väggen.
I artikelserien "Brott vi minns" blickar redaktionen tillbaka på tidigare brott och händelser som skapade stor uppmärksamhet då. I denna del: Om stöldgods för miljoner som hittades på en vind år 2002.
Den äldre brodern var sedan tidigare dömd för brott och hade efter det misstänkts för nya stölder och bedrägerier till ett beräknat värde av omkring tio miljoner kronor. Det var vad rättsväsendet kom fram till i början av 2000-talet. Brotten sträckte sig långt tillbaka i tiden. Vissa var så gamla att de är preskriberade, det vill säga skrevs av.
I stöldhärvan var det storebror som varit tongivande. Det var en man med högt anseende, kunnig och hängiven sin profession. Varför han valde brottets bana är inte klarlagt men den avslutade domen blev rättspsykiatrisk vård och särskild utskrivningsprövning. Det var den 11 oktober 2004. Lillebrodern som var misstänkt för medhjälp till en del av brotten skulle aldrig dömas då han avled innan rättegången inleddes.
Det handlar om en lång rad förseelser under många år och nya brott dyker upp hela tiden. Åklagaren Hans Isaksson hade letat sig sju år bakåt i tiden men historien började betydligt tidigare.
Startskottet för de allvarligare brotten kan ha varit stölden av Isaac Newtons förstaupplaga av Principia Mathematica från 1687. Storebror hade plockade åt sig den ena från Säveskolans bibliotek 1996. Det uppdagades i samband med en auktion på Sothebys i London då boken såldes för drygt 915 000 kronor varav han fick 750 000 kronor.
Den andra stals från Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm under våren 1997 och gick samma väg till Sotherbys men polisen hann ta den i beslag innan den såldes.
I två plasttunnor med lock låg en mängd antikvariska böcker, värda miljoner kronor. I förgrunden syns delar av en kristallkrona.
Under rättegången om bokstölderna frågade åklagaren Björn Lindqvist, som kallade den då 53-åriga mannen för en förslagen, kallsinnig och beräknande tjuv, om han tagit böckerna.
– Om du säger att jag gjort det, så har jag inget att säga mot, men jag minns ingenting, svarade han.
För det brottet fick han ett års fängelse.
Havorringen är kanske det mer kända stöldgodset som envisa rykten gjort gällande att den äldre brodern knyckt. Det unika guldhalsbandet som stals ur en monter i Fornsalen var tillverkat på 100-talet. Med en diameter på 24 centimeter beräknades guldvärdet till 50 000 kronor medan det historiskt och kulturellt var ovärderligt.
Havorringen där den en gång låg i en monter på Fornsalen. Medeltidsarkeologen Gun Westholm jobbade på museet när den försvann.
Otaliga försök har gjorts för att hitta halsringen. Spekulationer om att den fanns inmurad i mannens hus i Visby var ett. Stölden av Havorringen preskriberades 1996 men skulle kunna tas upp igen som till exempel grovt fornminnesbrott.
Två privatspanare startade en intensiv genomgång av handlingar för att hitta spår efter Havorringen. Det var i september 2011. Förre IB-agenten Donald Forsberg och pensionerade narkotikaspanaren Bertil Bonnevier hade genom kontakter kommit över stora mängder material som tillhört den avlidna storebrodern. Materialet hade hämtats från fastlandet och landade i en hemlig lada på den gotländska landsbygden. Undersökningen ledde inte spanarna till guldhalsbandet vilket inte var särskilt förvånande.
”Ledtråden finns i lådorna.” Donald Forsberg och Bertil Bonnevier bläddrar, läser och granskar allt i de 79 flyttkartongerna.
Trots Newtondomen 1999 fortsatte storebror oförtrutet på brottets bana. Vid flera tillfällen stal han värdeföremål av sin svåger som bodde på ett slott. En mängd unika möbler och värdeföremål kördes sedan till Gotland. Det sista tillslaget mot svågern var i augusti 2001. När den kuppen avslöjades fick en medarbetare uppdraget att slå sönder möblerna och sänka en ljuskrona i havet.
Storebrodern besökte också kyrkor på fastlandet och stal antikviteter, anrika ljuslampetter och ljusplåtar för minst 800 000 kronor. En resväska hittades fylld med gamla originalhandlingar som försvunnit från Fornsalen och Landsarkivet för 20-30 år sedan, räknat från tiden utredningen pågick. Den delen är numera preskriberad.
Han avslutade sin bana som tjuv genom att stjäla en släpkärra och mobiltelefoner.
Lönnrummet var fyllt av antikviteter.
Nu var det dags för polisen att samla ihop alla fakta. Vid en husrannsakan 2002 i lillebroderns hus på södra Gotland, hittades en stor del av det mannen stulit. Då avslöjades de båda bröderna tjuvgömma. På vinden i huset hade de slagit upp en vägg och byggt ett lönnrum för ändamålet.
Antika böcker i två plasttunnor värda flera miljoner, speglar, möbler, lampor och ljusplåtar låg staplade innanför brädväggen som polisen bröt upp. Storebrodern erkände att han kört dit tjuvgods medan lillebrodern inte ville kännas vid att det var stulna saker.
– Varför skulle man välja att förvara godset bakom en lönnvägg om man inte trodde att det var olagligt, sa åklagaren Hans Isaksson.
Förutom stölderna ägnade sig storebrodern åt försäkringsbedrägeri. Han fingerade inbrott i släktslottet under 1996-97 och anmälde antikviteter och andra värdeföremål som stulna, värda 4,5 miljoner kronor. En polisanmälan gjordes och försäkringsbolaget fick punga ut med 1,2 miljoner.
En praktfull rokokospegel på väg att bäras ut av personal från flyttfirman som polisen anlitat.
Men det som försvunnit hade han i själva verket snott och kört till tjuvgömman på Gotland.
En annan metod för att lura av försäkringsbolaget pengar var att låta tillverka falska boketiketter av värdefulla böcker. Han gick grundligt till väga och beställde etiketterna av en bokförgyllare. Sedan skickade han fotografier på de förfalskade boktitlarna till försäkringsbolaget och påstod att de blivit stulna, för att få ut ersättning. Projektet misslyckades sedan försäkringsbolaget fattat misstankar om att det var en bluff.
Ytterligare en gång försökte storebror bluffa till sig pengar genom att lura försäkringsbolaget att han blivit bestulen. Det var hösten 2000. Den här gången var det årgångsviner, en cd-spelare och tre låskistor som stod på listan över förlorade tillgången. Den kompletterades med böcker värda 1,5 miljoner kronor.
Inne i lönnrummet hittade polisen fyra speglar och bakom ses välpackade rokokostolar. Bakom dessa ligger ytterligare 20 stolar.
Värdet av allt den äldre brodern svindlat och stulit beräknas till närmare 10 miljoner kronor.
Åklagaren Hans Isaksson som ledde utredningen av den synnerligen svårutredda brottshärvan var bekymrad, särskilt eftersom storebrodern tidvis kontaktade honom frekvent.
– Han ringer varje dag, ibland fem gånger, sa han uppgivet.
I samband med avslöjandet av tjuvgömman blev lillebrodern misstänkt för grovt häleri. Att han genom råd och dåd främjat storebroderns försök att få ersättning för stulna böcker gjorde att han även anklagades för medhjälp till grovt bedrägeri. Han avled innan det var dags för rättegång.
Den 11 oktober 2004 dömdes storebrodern för stöld, grov stöld, egenmäktigt förfarande, grovt bedrägeri och försökt till grovt bedrägeri. Påföljden blev att han överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Åtalen mot två av hans medhjälpare ogillades.