Budkavle ska rädda ängena
- Det måste vara verkligheten som gäller, inte den karta de har i Bryssel.Det anser LRF på Gotland. Tillsammans med övriga förbund i landet uppvaktar man nästa vecka jordbruksminister Eskil Erlandsson om hotet mot de svenska betesmarkerna.
För tätt mellan träden? Bengt och Werna Hallgrens gutefår går ovetande om EU-regler i änget i Stenkumla.
Foto: Tommy Söderlund
Som GT tidigare berättat har EU kritiserat Sverige för att betala ut direktstöd till betesmarker som enligt EU:s synsätt är för träd- och buskrika för att ha ett värde som foderproducerande mark.
Riskerar åtta-nio miljoner
Till skillnad mot betesmarker i andra länder finns det, och har alltid funnits, träd och buskar i den svenska hagen. Dessa marker är unika, men EU vill klassificera dem som skog eftersom det i resten av EU sällan finns träd på betesmark.
- Gotländska lantbrukare riskerar att förlora åtta-nio miljoner kronor om ersättningsnivåerna blir enligt förslaget. Vi räknar med att ungefär 1 200 lantbrukare på Gotland berörs, säger Anna Törnfelt, styrelseledamot i LRF Gotland.
Gotland är det län i Sverige som berörs mest av de ändrade reglerna. Här bedöms de nya reglerna för betesmarker slå mot hälften av de cirka 30 000 hektar betesmark som finns på ön, eftersom vi har en mycket stor andel skogs- och alvarbeten och en stor areal trädrika marker, till exempel ängen.
Miljöersättningen oklar
Många lantbrukare har fått både gårdsstöd, som är ett produktionsstöd, och miljöersättning, som är ersättning för de insatser bonden gör för miljö- och naturvärden, för sina betesmarker.
- Nu har Jordbruksverket bestämt reglerna för gårdsstödet, men hur miljöersättningen ska se ut och om den kan kompensera uteblivet gårdsstöd arbetar man fortfarande med, säger Anna Törnfelt.
Det är en komplex fråga eftersom miljöersättningen inte är ett stöd, utan flera beroende på hur marken klassas. Och det kan skilja 2 000 kronor per hektar i ersättning för olika marktyper.
Den 2 april ska ansökningarna om gårdsstöd och miljöersättning vara inne.
- Risken finns att det kommer att bli mycket trassel under året om man inte lyckats göra ansökningen rätt. Mycket hamnar hos oss på länsstyrelsen och det kan bli längre handläggningstider, fler kontroller och frågan är om utbetalningarna kommer att hinnas med det här året, säger Gunilla Lexell, samordnare av betesmarker på länsstyrelsen.
Många sitter och räknar
Enligt de regler som nu gäller för gårdsstöd för betesmark får det inte finnas mer än 60 träd per hektar på den areal man ansöker för. Är det marker som anses ha särskilda värden får det finnas högst 100 träd.
Många lantbrukare sitter nu och räknar. Ska de hugga ned träden, klassa om marken eller strunta i att söka ersättning för att slippa risken för straffavgifter och återbetalning.
- Många förlorar pengar hur de än gör, säger Peter Olsson.
- Det här gör att förtroendet för systemet dyker än en gång. Antalet träd i betesmark är ingen sak för Bryssel. Vi tycker att jordbruksministern borde ha gjort mer. Han borde kunna bidra till att vi får en administration och utformning av reglerna som är vettig. Och att reglerna inte ändras under pågående programperiod, så att bönderna får en chans att planera sitt arbete.
LRF Jönköping tog initiativ till en budkavle som snart gått landet runt. I går skrev Peter Olsson på för LRF Gotland. På torsdag lämnas budkavlen över till jordbruksminister Eskil Erlandsson av samtliga länsförbundsordförande i landet.
Så jobbar vi med nyheter