Magnus Hjelmér är vardagsekonom på Ica-banken. Han har räknat ut hur senaste tidens räntehöjning påverkar gotlänningarna.
Hjelmér har undersökt försäljningspriser på bostäder i Sveriges alla landskap under de senaste tolv månaderna, såväl bostadsrätter som villor, och sedan räknat ut kostnadsökningen per månad vid rörlig ränta.
I hans sammanställning är ökningen störst i Stockholm efter Riksbankens höjning med 0,75 procent, 2164 kronor i månaden för en bostadsrätt och 3806 kronor för en villa.
Gotland hamnar på andra plats, här är den genomsnittliga höjningen för en bostadsrätt 1407 kronor och en villa 2149 kronor. Detta baserat på inköpspris vilket styr kostnadsökningarna.
– Det här är siffror som är allra mest aktuella för en bostad som köpts de senaste tolv månaderna. Det är också siffror som den som har tanke på att byta bostad bör ha som vägledning, säger han.
För ekonomer är räntehöjningen med 75 punkter (0,75 procent) väntad. Magnus Hjelmér tror också att man inom de flesta hushåll är medveten om höjningarna som medel för att stävja inflationen.
Men det kan absolut vara värt att ägna en extra tanke till hur det här påverkar privatekonomin.
– Svenskarna är ett av världens mest belånade folk och äger i stor utsträckning sina bostäder vilket gör att man blir mer känslig för räntehöjningar.
Men ser man det ur ett helikopterperspektiv har hushållen generellt trots allt goda marginaler, menar han.
Stefan Ingves är chef för Riksbanken som styr den svenska ekonomin.
De som står med rörliga lån kan nu räkna med en relativt omgående höjning med 0,75 procent. Bundna lån ligger förstås kvar på sin procentnivå tills tiden löper ut.
Men sedan då, Magnus? Binda på nytt eller välja rörligt?
– Ja, du, det är den ständiga frågan. Där får man värdera hur känslig ens ekonomi är. Är jag känslig för plötsliga ökningar kan det vara bra att binda men i detta läge kanske på något kortare löptider.
Räntan går upp och upp och upp.
I december 2021 låg den rörliga räntan på i snitt 1,4 procent, ett år senare var den fördubblad till 2,96 procent.
Till detta kommer de nu kommunicerade 75 punkterna, i februari ytterligare 50 punkter, vilket i början av nästa år innebär en ränta på någonstans kring 4,0-4,5 procent.
Magnus Hjelmér räknar med att räntan kommer att nå fem procent innan den åter vänder neråt.
– Tills vidare kan det rörliga vara att föredra så att lånen inte binds till för höga kostnader som man sedan tvingas dras med.
Men som lekman är det svårt att ha den här kollen?
– Absolut, så är det. Och är det någon gång man ska använda sina bankkontakter så är det nu. Det betalar man för, då ska man också ta så mycket hjälp det går.
Det som svensken i hårda tider först drar ner på är sällanköpsvaror. Fungerar tv:n, ja då blir det ingen ny tv. Funkar bilen, då får den gå ett tag till.
Därefter är det restaurangbesök och nöjen som avstås.
– Mat och drivmedel, särskilt bland folk i landsbygd, är det som sist dras in på, vilket är tämligen självklart.
Skulle du säga att vi befinner oss i kristider?
– Att kalla det kris är kanske att ta i, men det är ett kämpigt läge för mångas ekonomi. Det gäller för hushållen att ha en plan. Vad händer om någon blir sjuk eller arbetslös, det kan vara läge att räkna på olika scenarion.
Det är kärva tider för hushållsekonomin nu när Riksbanken höjt räntan med 75 punkter, 0,75 procent.
Dock finns det, mitt i detta pågående stålbad, ljuspunkter kopplat till ekonomin. Börsen går ner, bostadspriserna går ner.
Tittar vi bakåt ser vi sjunkande räntor i 30 års tid.
– Det har skett en otrolig utveckling av svenskarnas förmögenhet men lärdomen är samtidigt att inte vänja oss vid räntor på 1,5 procent.
Och mer då? Vad kan vi mer vara glada över?
– Att inflationen faktiskt vänt i USA, vilket innebär att en vändning är skönjbar även här. Det kommer att lätta, ser vi ett och ett halvt år framåt har vi andra tider.