Klimatnödläge
Andrea Dickie och Tommy Peterson i Träkumla driver Wistec bygg. För sju år sedan byggde de sitt 200 kvadrat stora bostadshus och ville testa nya material, och att bygga klimatsmart. Huset saknar helt traditionell uppvärmning, men är väldigt tätt där varje skarv har tätats.
– Elen är nästan nollad och vi har problem att det är risk för att det blir för varmt, säger Andrea Dickie och berättar att all utgående värme i huset återvinns in igen och att varmvattnet kommer från en vattenmantlad vedkamin.
Andrea kommer från Österrike, som hon menar ligger före Sverige när det gäller att bygga för klimatet.
– Där kan man få bidrag från staten om man bygger klimatsmart, säger hon och berättar om andra länder som ger fem års räntefria lån eller bygglov bara för klimatsmarta husbyggen.
På 20 år ska Gotland bli klimatneutralt. Samtidigt byggs och planeras för nya byggen i ett högt tempo.
– Av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer 21 procent från bygg- och fastighetssektorn, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket, och räknar in nyproduktion, transporter, uppvärmning, ombyggnader och renoveringar.
Av alla flerbostadshus och lokaler har 90 procent en stomme av betong, medan privatbostäder har det omvända – 90 procent har stommen av klimatneutralt trä.
– En stor källa till växthusgaserna är användandet av betong, säger Kristina Einarsson och berättar att de inhemska utsläppen ökar med 50 procent om även import av byggprodukter räknas in.
Nu vill regeringen ta ett krafttag. Ett lagförslag förbereds som kräver att en klimatdeklaration görs, för att få slutbesked från kommunen. Den nya lagen ska börja gälla 1 januari 2022, men omfattar inte privatpersoner.
– Det har blivit en stor aktivitet i byggsektorn sedan vi började att utreda frågan. Det är stora utmaningar, men det finns en vilja i branschen. Man måste börja räkna på sina utsläpp av växthusgaser för att kunna vidta åtgärder för att få ner dem, säger Kristina Einarsson.
Andrea och Tommy berättar att intresset har ökat rejält från kunder som också vill bygga klimatsmart. Halm och träull används allt oftare som isolering, och lerbruk istället för mer miljöbelastande cement att putsa väggarna med.
– Sedan ett år tillbaka har det plötsligt blivit stor efterfrågan. Man kan räkna med att det blir 10 till 20 procent dyrare att bygga så, men det kan man spara in, säger Andrea Dickie och uppskattar att hon och hennes man sparar 25 000 kronor om året mot om de haft eluppvärmning i ett traditionellt hus.
Flera byggföretag på ön erbjuder klimatsmarta alternativ. Arriba bygger just nu 24 lägenheter mittemot Södervärnsskolan i Visby. Det blir deras fjärde stora bygge, där stommen är i trä istället för betong.
– Vi vill bidra till ett lägre klimatavtryck. Vi ville utmana branschen på Gotland, men vi har märkt att nästan ingen annan hakar på, säger platschef Marcus Eriksson.
Den nya lagen om klimatdeklaration tycker han därför är bra.
– Det är mycket prat, men inte så mycket handling. I exempelvis Växjö ställer man krav på viss en mängd förnyelsebara material i byggen. På Gotland finns det inga sådana krav i dag och det tycker jag känns sådär, säger han.
Ansvaret kan, enligt Marcus Eriksson, inte bara ligga på de enskilda byggföretagen:
– Det måste ligga på en högre nivå, annars kommer det fortsatt att vara pengarna som styr.
Gotland har flera goda exempel på enskilda initiativ. Microcement fäster på kakel eller gips, och gör att väggen ser ut som betong.
– Vi har Sveriges enda miljöklassade microcement, säger Marcus Johansson, vd på Design by cement.
I Roma driver Alvar Hallgren bygg AB sedan två år tillbaka Återbruksladan, där överblivet byggmaterial som fönster och dörrar får en ny chans istället för att slängas.
– Det har gått väldigt bra och ligger i tiden. Folk är miljömedvetna och vi driver det här som ett rent miljöprojekt, säger Ulrica Johansson på Alvar Hallgren bygg.
Men Marcus Eriksson på Arriba menar att även om mycket görs skulle han vilja se mer styrning, åt det håll Boverket nu ser över, med krav på en klimatkalkyl för varje bygge. Innan han började jobba med träkonstruktioner på Gotland arbetade han med anläggningsarbeten som att gjuta broar i Stockholm.
– Som småbarnsförälder känns det lite bättre att bygga på ett sätt som gör gott för mina barn och barnbarn, säger han.