Hyrorna för de nya lägenheterna i Hemse har ett högre kvadratmeterpris än Gotlandshems lägenheter i kvarteret Signallottan i Visby som blev klart i början av 2023.
I förra veckan öppnade Gotlandshem intresseanmälan för sina nya lägenheter i kvarteret Nötskrikan i Hemse. Hyrorna för de totalt 16 lägenheterna har väckt stor uppmärksamhet sedan de blev offentliga.
För en enrumslägenhet på 35 kvadratmeter får en framtida hyresgäst vara beredd att betala 7 910 kronor i månaden, medan den dyraste lägenheten, en femrummare på 121 kvadratmeter, har en hyra på 21 816 kronor i månaden.
Totalt har de nya lägenheterna i Hemse ett kvadratmeterpris på 2 310 kronor om året, vilket är högre än Gotlandshems lägenheter i kvarteret Signallottan i Visby som färdigställdes i början av 2023.
Projektet i Hemse är ett led i att uppnå Region Gotlands ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem. Där står det bland annat att regionen vill att bolaget satsar på att bygga hyresrätter i tätorterna utanför Visby.
Mats Ågren (S) är ordförande i Gotlandshems styrelse, och han slår fast att det inte är dyrare att bygga på landsbygden än i Visby, men att efterfrågan är större i stan. Han säger även att hyrorna på lägenheterna i Hemse bygger på de faktiska byggkostnaderna, och att man inte har något annat alternativ än att sätta de hyror man gjort.
– Det är ju så att kostnaderna för att nyproducera fastigheter stigit kraftigt, och de har ökat mycket bara sedan vi byggde Signallottan i Visby. För att kunna sänka hyrorna skulle vi behöva skriva ner fastighetens värde, men då gör vi en förlust redan initialt.
Gotlandshems styrelseordförande Mats Ågren (S) säger att det redan nu finns folk som anmält intresse för femrummaren i Hemse med en hyra på nästan 22 000 kronor.
Men jag gissar att ni gör en ännu större förlust om Gotlandshem exempelvis inte får femrumslägenheten uthyrd alls?
– Det är klart att om lägenheterna står tomma får man ju fundera, men å andra sidan ser vi redan att det finns ett flertal som anmält intresse för den här största lägenheten. Sedan om det leder till att någon faktiskt flyttar in kan jag inte uttala mig om.
Regionstyrelsens ordföande Meit Fohlin (S) är kritisk till hur lite nuvarande regering prioriterar bostadspolitiken. "Bostadspolitiken är snarare området som gud glömde", säger hon.
Meit Fohlin (S) är regionstyrelsens ordförande på Gotland. Hennes spontana reaktion på de nya lägenheternas hyror är kort och koncis.
– Det är dyrt, säger hon, innan hon utvecklar:
– Jag önskar att jag hade ett bra svar på vad man ska göra åt den här problematiken. Det är oerhört komplext. Vilken ort på Gotland jag än besöker, och vilket utvecklingsbolag jag än pratar med, så säger man att det som skulle berika just deras ort är fler bostäder. Samtidigt har man det andra perspektivet; bygger man så blir det dyrt, oavsett var man bygger.
I ägardirektiven står det att Gotlandshem ska satsa på fler bostäder utanför Visby.
Meit Fohlin säger att det är som allra svårast att få till hyresrätter just på landsbygden, och att det inte finns några enkla lösningar på hur man gör det och samtidigt håller ner hyrorna.
– Det är dyrt att bygga just nu, och det är varken Gotlandshems eller Region Gotlands fel. Vi måste ha en bostadspolitik i Sverige som gynnar bostadsbyggande, och speciellt byggande av hyresrätter. Men en sådan politik finns inte, utan bostadspolitiken är snarare området som gud glömde.
”Det är de här nivåerna vi har på nyproduktion i Sverige i dag, tyvärr. Det är ju nivåer som inte är rimliga för de flesta faktiskt, för det skapar jättehöga boendekostnader för hyresgästerna”, säger Johan Malmros (C) om Gotlandshems nya hyresrätter i Hemse.
Det sistnämnda håller även Johan Malmros (C) med om. Han är i dag heltidspolitiker, men var innan dess fastighetschef på Gotlandshem, och är således väl insatt i problematiken.
– När det gäller svårigheterna med att bygga bostäder, främst hyresrätter, så är det något vi behöver göra något åt politiskt. Vi kan göra en del småsaker lokalt här på Gotland, men de stora åtgärderna behöver göras i riksdagen. Konstigt nog diskuteras bostadspolitiken inte alls där.
Vad kan göras av er politiker här på ön då?
– När vi tar fram detaljplaner behöver vi titta på vad det är som driver upp byggkostnaderna så att vi kan underlätta när man bygger. Kanske kan man till exempel möjliggöra för att bygga lite högre, eller så kan man se till att det blir större markanvisningar när man säljer mark. Bygger man större enheter så blir det lite billigare än om man bara bygger ett fåtal lägenheter.
Vad tänker du om hyrorna på de nya lägenheterna i Hemse?
– Jag tänker att det är de här nivåerna vi har på nyproduktion i Sverige i dag – tyvärr. Det är ju nivåer som inte är rimliga för de flesta faktiskt, för det skapar jättehöga boendekostnader för hyresgästerna.
Ännu finns lite kvar att göra innan det nybyggda kvarteret ser ut som på skisserna.
Johan Malmros menar dock att man måste försöka se de nya lägenheterna i Hemse som en del i en större helhet.
– Det kanske inte är lägenheter för alla, men däremot kan det kanske frigöra billigare lägenheter för andra genom att det sker en omflyttning. Även om det är dyrt med nyproduktion så kan det förhoppningsvis möjliggöra andra bostäder.
Johan Malmros anser att det nuvarande ägardirektivet till Gotlandshem ska ligga kvar trots de höga byggkostnaderna, men att situationen behöver utvärderas lite innan man går vidare med nya projekt.
– Gotlandshem är ett aktiebolag, och det måste klara av att gå runt ekonomiskt. Jag tänker att det nu har byggts en del hyresrätter både i Klintehamn och Hemse, vilket är de första som byggts i lite större skala på landsbygden på många år. Nu får vi se lite vad som händer härnäst och vilka som flyttar in i de här lägenheterna.
Johan Malmros (C) längst fram till vänster om Eva Nypelius. Han är i dag heltidspolitiker, men arbetare tidigare som fastighetschef på Gotlandshem.
Ett annat sätt som regionen använt sig av att få till stånd hyresrätter utanför Visby är den dubbla markanvisning som entreprenören Johan Gate tilldelades för omkring sex år sedan. Detta var ursprungligen ett förslag från Centerpartiet, och i affären ingick tre fastigheter, där en låg i Visby och de andra två i Klintehamn och Hemse. Förutsättningen för avtalet var att Gate var tvungen att bygga hyresrätter i Klintehamn och Hemse för att få lov att bygga på den attraktiva tomten i Visby.
Efter en rad förseningar blev hyresrättslägenheterna i Klintehamn och Hemse klara för inflyttning under andra halvan av 2023, och även där blev det debatt om hyresnivån då den största lägenheten fick en hyra på 16 000 kronor i månaden.
Johan Gates bolag fick bygga på den attraktiva tomten i Visby, men förband sig samtidigt att bygga hyresrätter i Klintehamn och Hemse.
Trots den höga hyresnivån tycker både Johan Malmros och Meit Fohlin att testet med dubbel markanvisning blev lyckat.
– Jag skulle säga att det fungerade. Vi har fått hyresrätter både i Klintehamn och Hemse, vilket vi hade fått svårt att få till utan den lösningen. Det fungerade som det var tänkt att fungera. Sedan får vi såklart utvärdera om dubbel markanvisning ska användas igen, säger Meit Fohlin.
Johan Malmros:
– Jag tycker det har visat sig att det fungerar. Det har blivit byggt lägenheter, även om det blev dyrt. Det som gjorde att Johan Gate klarade det var att han fick lov att bygga bostadsrätter i Visby också. Jag tänker att det här är en linje vi kan fortsätta med, även om det måste utvärderas. Det är möjligt att vi behöver skruva på konceptet en del.