Den är belägen i ett öppet kulturlandskap på södra Gotland. Med egna ägor, en blandning av åkrar, beten och skogsmark som sträcker sig ner till stranden. Vid stranden finns tre egna strandbodar och en enkel brygga.

Det unika med gården är att det är en så kallad "ensamgård" som aldrig har delats och som har en lång, rik och väldokumenterad historia. På ägorna finns även många fornlämningar, bland annat två rösen från bronsåldern.

Leif Bertwig är mäklare på Bertwig fastighetsförmedling:

– Det är en väldigt speciell gård. Den är framförallt välskött och väl omhändertagen. Gårdens yta tilldelades den dåvarande ägaren i slutet av 1800-talet. Den är uppstyckad likt en stor rektangulärform som innefattar allt som många tomter önskar sig, säger han.

Bebyggelsen är från början en gammal boplats. Det första huset började byggas i slutet av 1700-talet. Husen växte sedan fram traditionellt. Det vill säga att ägaren byggde det lilla huset först och sedan de andra efter hand. Den senaste ägaren är nu avliden, men han hade ett brinnande intresse för gotländsk kultur.

– I och med att gården är historisk betydelsefull åtar sig den nya ägaren automatiskt ett stort ansvar för att bevara gården för framtiden. Den är ju ett byggnadsminne, säger Leif Bertwig.

Gården finns omnämnd i Stefan Haases böcker bland annat i Gotländska rum: mellan farstu och brudkammare. Där går det att läsa mer om gården.