Byggnadsvårdsbidraget bantat med sju miljoner

I fredags kom meddelandet från riksantikvarieämbetet om pengarna till årets verksamhet vid länsstyrelsens på Gotland enhet för livsmiljö och kulturmiljö. Mer än en halvering av anslagen var större nedskärning än väntat.
Från cirka 12 miljoner i fjol har vi i år fått knappt fem miljoner i grundutdelningen av det statliga stödet. Av dessa är 1,5 miljoner öronmärka för kyrkorestaurationer, konstaterar Tor Sundberg, byggnadsantikvarie och enhetschef vid länsstyrelsen.
Kvar att disponera blir cirka tre miljoner till byggnadsvård, arkeologi, fornminnesvård och landskapsvård. Tillsammans med länsantikvarie Christian Runeby och byggnadsminnesvårdare Stefan Haase vid länsmuseet konstaterar Tor Sundberg att pengarna kommer inte att räcka till de insatser för byggnadsvård som behövs på ön.
Vi får vädja till fastighetsägarna att göra provisoriska underhåll och reparationer i väntan på att vi får pengar och kan gå in med stöd. Kanske kan vi verka för utbildningsinsatser med riktade kurser, exempelvis i renovering av gamla fönster, säger Tor Sundberg.
<span class=MR>Facit för 2002</span>
Med facit i hand ser han tillbaka på fjolårets statliga stöd till kulturmiljövård och då särskilt medlen till byggnadsvård. Av knappt 12 miljoner i anslag var en tredjedel, 4.4 miljoner, öronmärkta. Drygt fem miljoner användes till vård av profana byggnader, tre miljoner till kyrkorestaureringar, drygt tre miljoner till fornminnesvård, landskapsvård och arkeologi och en halv miljon till projekt, bland den Agenda kulturarv och kulturreservat.
Förra årets medel till byggnadsvård användes från små gårdssmedjor till medeltida stenhus i innerstaden. Vi ser på det som är "typiskt gotländskt", och satsade särskilt på regionala takmaterial i den gotländska byggnadstraditionen med flis-, ag- spån- och faltak samt på överloppsbyggnader med regional särprägel, alltså hus som numera saknar funktion och som inte längre används, men som är värda att vårda och bevara.
Cirka 1,6 miljoner av stödpengarna gick till vård av tak. Tack vare 700 000 i bidrag lades bland annat Bottarvegårdens hela flistak om. Och med 100 000 i bidrag lades tre agtak om och ytterligare ett renoverades helt på Fårö.
Täckarlaget med frivilliga utför arbetet och en långsiktig plan finns på 49 år för de cirka 150 byggnaderna med agtak som finns på ön. 113 stycken har hittills lagts om och på Fårö finns en stor byggnad som väntar på nytt agtak men det kommer vi antagligen inte att klara i år, konstaterar Stefan Haase.
Världsarvet Visby har fått stå tillbaka efter tidigare års stora satsningar. Förra året användes 35 000 av byggnadsvårdspengarna i stan, bland annat för konservering av målningarna i Burmeisterska huset.
Sett till mottagarna av bidragen till byggnadsvård föll i fjol 1 650 000 på privatägda fastigheter, 675 000 till privatägda överloppshus som inte längre används, 675 000 till byggnader ägda av museer eller hembygdsföreningar, 625 000 till industriarv i hembygdsföreningars ägo, och 150 000 till andra offentliga miljöer, bland annat Slitebadens hotell.

<span class=MR>Hårdare konkurrens</span>
Bidragen går framförallt till byggnader som inte är bebodda. När det gäller bostäder så sköter fastighetsägaren ofta själv finansieringen och går in med egna pengar. Då är vår rådgivning det viktigaste, säger länsantikvarie Christian Runeby.
Med mer än halverat statligt anslag till byggnadsvård på Gotland gäller prioritering och hårdare konkurrens mellan objekten i behov av stödpengar.
Vi har 50 helt färdiga ansökningar med arbetsbeskrivningar och kostnadskalkyler som väntar, klara att börja med om bara pengar fanns. Nu är får vi avvakta och vädja till ägarna att göra provisoriska åtgärder. En presenning över taket är trots allt bättre än att ett hus försvinner helt, säger Tor Sundberg.