Caroline Svensson tipsar om att ha bra och roliga aktiviteter att fylla den skärmfria tiden med.
Vid middagstid, i bilen eller när barnet sitter på pottan. Det är vid sådana tillfällen många föräldrar tar hjälp av skärmar för att göra sina barn nöjda. Hur mycket skärmtid barnen har varierar mellan olika familjer, och i stort skiljer det inte mycket mellan barnen på Gotland jämfört med i övriga Sverige.
– Gotland stämmer överens med riket i stort. Det förekommer mycket skärmtid, säger förskolepsykologen Caroline Svensson.
Enligt folkhälsomyndighetens riktlinjer ska små barn helst inte använda skärmar alls och större barn mellan max en till tre timmar per dygn.
– Det ligger i tiden, vi ska vara världsledande kring digitalisering men pendeln har vänt, man kanske också börjar se baksidorna med digitaliseringen, säger Caroline Svensson.
I oktober 2023 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. I förskolans läroplan anges i dag bland annat att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg.
Ett sätt att förbättra skärmtiden är att titta tillsammans och prata om det som händer. Förklara sådant som är svårt genom att relatera till annat som barnet känner till.
Barn spenderar generellt mycket tid vid skärmar trots att forskning visar att små barn lär sig långsammare från en skärm och har svårt att överföra kunskaper från den digitala världen till världen utanför. Äldre barn kan få sämre koncentration, språk och svårare att hänga med i skola eller förskola om de tittar mycket på tv. Forskarna är överens om att skärmarna stjäl viktig tid från sociala interaktioner och fysiska aktiviteter.
– Barndomen behöver vara rik, säger Caroline Svensson.
Digitala medier har en stark dragningskraft och Caroline Svensson jämför det med godis.
– Man kanske behöver plocka bort skärmarna, annars är det lite som en skål med godis som står framme hela tiden, säger hon.
Att sitta framför datorn sent på kvällen kan göra det svårare att somna.
För att undvika konflikter om skärmar menar hon att det är bra att involvera barnen så mycket som möjligt i att sätta gemensamma regler i familjen.
– Det fina med en regel eller rutin är att man kan hänvisa till den och exempelvis säga: "Vi tittar ut genom fönstret när vi kör. Vad kan vi för billekar?"
Skärmen används ofta för känsloreglering när ett barn är ledset eller ska äta.
– Hur kan jag reglera mitt barn på andra sätt? Det är en övningssak, säger Caroline Svensson och fortsätter:
– Vid maten kan man missa ett inlärningstillfälle om barnet sitter med mobilen. Det kan man vara medveten om, vad man går miste om för chanser. Vi föräldrar behöver också öva oss i självreglering. Vad har vi för kaoströskel, hur mycket kaos kan vi stå ut med?
Hon målar upp en fiktiv bild där köttfärsen flyger i luften runt middagsbordet och fastnar i en kladdig fläck på väggen.
– Kan vi höja vår kaoströskel med fördel att få motorisk träning eller samspel? Det handlar också om att vi föräldrar reglerar oss själva, säger hon.
Om barnet fastnat i skärmaktiviteter kan det underlätta att under en period helt undvika skärmar och att aktivt hjälpa barnet till alternativa aktiviteter. Detta fungerar dock sämre för äldre barn och enligt Caroline Svensson kan det då vara bättre att försöka trappa ned användandet.
Caroline Svensson konstaterar att barnen gör som föräldrarna gör.
– Skapar vi begränsningar för barnen så behöver reglerna kanske gälla oss själva också.
Hon visar en bild där en förälder sitter med sin mobiltelefon medan ett ensamt barn leker i sandlådan bredvid.
– Det är viktigt att tänka på att ibland behöver man plocka upp sin telefon, då kan man förklara vad man gör: "Nu måste mamma prata med mormor om när bussen går, säger Caroline Svensson.
För att som förälder lyckas begränsa skärmtiden menar hon att föräldrar bör fundera på vad man kan erbjuda istället, det kan exempelvis handla om att utöka pysselförrådet.
– Jag tror inte på att om man plockar bort skärmen så kommer barnet få tillräckligt tråkigt för att hitta på något annat. Om man vill ändra ett beteende så krävs det en insats, säger hon.