Celion: Inga fler nedläggningar

I gårdagens GT skildrades hur elevantalet fortsätter att minska på Gotland. Fram till år 2015 kommer enbart grundskolan att ha tappat ytterligare 600 elever.
Med färre elever minskar statsbidragen (elevpengen) och frågan är om Gotlands kommun har råd att behålla alla skolor.

Inomregionalt stöd
Åtta skolor är redan idag beroende av så kallat inomregionalt stöd för att få sin verksamhet att gå ihop. De klarar sig inte på sina egna elevpengar utan måste få tillskott av de större skolornas.
Samtliga dessa skolor - högstadierna i Fårösund, Slite och Klinte samt skolorna i Öja, Kräklingbo, Vänge, Hogrän och Eskelhem - kan sägas ha ett reellt hot mot sig. Särskilt i tider av kärv ekonomi, som nu.
GT vände sig till ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Lena Celion (m), och frågade:

Inte högsta prioritet
Kommer ni att besluta om nedläggning av några av de här skolorna för att klara nästa års budget?
- Vi har inte bundit upp oss för någonting. Innan några beslut fattas ska vi nu på onsdag ha en grundlig genomgång av allt siffermaterial. Budgeten kommer därför inte att tas förrän vid ett extrainsatt nämndsammanträde den 26 november, svarar hon.
Men tror du att fler skolor läggs ned?
- Jag tycker det vore märkligt att besluta om fler nedläggningar innan den omorganisation vi beslutade om 2007 är genomförd. Så i dagsläget har inte skolnedläggningar högsta prioritet, som jag ser det. Och jag tror vi kan hitta bra lösningar även för de små skolorna, säger Lena Celion.
Hon kan tänka sig att slå ihop två årskurser om elevantalet sjunker i en skola. Klasser på 30 till 35 elever, vilket man också räknat på i besparingssyfte, tror hon däremot inte på.
Mer precis än så vill Lena Celion inte vara.
- Jag vill inte föregå de diskussioner vi har framför oss i nämnden, säger hon.

Brev till föräldrar
Men hon medger att det kommer att bli knepigt att få ihop verksamhet och ekonomi inför nästa år.
Gör friskolorna inte att det blir extra besvärligt?
- Om en friskola startar med kort varsel, kan vi hamna i ett läge där vi får dubbla kostnader i inledningsskedet, som nu i höstas med Fardhem. Och för att undvika liknande situationer kommer vi från och med nästa år att ha 15 februari som ett skolbytaranmälningsdatum. Vi kommer aktivt att gå ut med brev till föräldrar där vi informerar om rätten att välja skola, både fristående och kommunal. På så sätt hoppas vi skapa bättre planeringsförutsättningar och slippa att byten sker väldigt sent.
Så kommunen ska göra reklam även för friskolorna?
- Enligt skollagen är vi skyldiga att informera om alla skolor som finns inom kommunen, svarar Lena Celion.

Viktigt med bra resultat
Hon ser själv ett värde i att det finns olika typer av skolor att välja på och skulle inte vilja bromsa utvecklingen av friskolor.
- Det viktiga är att vi har skolor som uppvisar bra resultat, som är bra för eleverna. Oavsett om de är kommunala eller fristående. Och själv vill jag jobba för att göra den kommunala skolan så attraktiv som möjligt, säger hon.