Cementa satsar på avfallsimport
Cementa importerar årligen cirka 40 000 ton avfall till Slite från länder i norra Europa.Där förbränns det i tillverkningen av cement.
Bbbbb
Foto: Bengan Zettergren
Återvinning var ordet för dagen och förbränning var förkastligt.
Men tiderna förändras. På Cementa i Slite siktar man på att hälften av energin för cementtillverkningen ska komma från avfallsförbränning.
Och protesterna har tystnat.
Fossilt bränsle
Cementa i Slite gör av med över 200 000 ton bränsle årligen för att framställa omkring två miljoner ton cement.
Än så länge handlar det huvudsakligen om så kallat fossilt bränsle, mest kol och petroleumkoks (en restprodukt från oljeraffinering).
Men cirka 40 procent kommer i dagens läge från avfallsförbränning; förbränning av allt från sorterat hushållsavfall till gamla däck.
Och inom några år ska man vara uppe i 50 procent.
- Lite till mans har man ändrat inställning till det där med avfallsförbränning, konstaterar Björn Ejner, avdelningsdirektör på miljörättsavdelningen på Naturvårdsverket.
- Vi ser förbränningen som en bra metod - om den kommer in rätt i den så kallade hierarkin. Tekniken är bra i dag, kraven är höga och utsläppen låga. Förbränning vid cementtillverkning binder dessutom en del farliga ämnen bättre än vid annan förbränning.
- Det är mycket bättre än deponering, säger Björn Ejner.
Miljöupproret har tystnat
Greenpeace drev runt millennieskiftet en kampanj mot avfallsförbränning (och för den delen annan förbränning) vid Cementa. Men frågan är numera avförd från dagordningen och Greenpeace har ingen officiell hållning i frågan.
Svenska Naturskyddsföreningen pläderar för att man i möjligaste mån ska återvinna och återanvända, men erkänner också att förbränningen kan vara ett alternativ med dagens teknik.
Men var kommer då avfallet ifrån?
Ungefär hälften kommer faktiskt från utlandet, och skeppas till Slite på båt. Huvudsakligen är det brännbart avfall i olika former från Tyskland, Holland och Irland. Till det kommer en del kött- och benmjöl från Finland och en liten del från Norge.
Är det verkligen försvarbart att skeppa avfall från hela Europa till Slite och bränna det där?
- Det kan tyckas att man ska ta hand om avfallet där det uppkommer, men det kan faktiskt vara bättre med en effektiv förbränning i Slite, säger Björn Ejner.
Lönsam hantering
Något som inte skeppas är 6 000-7 000 ton sorterat hushållsavfall från Gotland. Det går direkt från Roma till Slite.
Här kommer en annan del av ekvationen in: visserligen ska Cementa leva upp till myndigheternas miljökrav - och har också investerat hundratals miljoner kronor i bättre rening det senaste årtiondet - men det kan också vara lönsamt rent ekonomiskt att elda avfall. Cementa betalar nämligen inte för allt.
Bildäck blir cement
- Huvuddelen av avfallet får vi betalt för att ta hand om, berättar Anders Jansson, som ansvarar för energiinköpen centralt på Cementa i Sverige.
- Ju mindre det är bearbetat, desto bättre betalt får vi. Men då innebär det också större kostnader för oss att hantera det, säger han.
Avfallet från Gotland får man betalt för.
En stor delen av det som eldas är kasserade däck, cirka 40 000 ton om året. Av de nio miljoner däck som varje år skrotas i landet går två tredjedelar - sex miljoner - till Slite.
I däcken finns dessutom stålförstärkningar, som hamnar i cementen i processen.
- Det minskar vårt behov av att tillföra järn, berättar Kerstin Nyberg, miljöansvarig på Cementa i Slite.
På samma sätt binds ett flertal andra ämnen, till exempel tungmetaller, i cementen vid tillverkningen.
- Allt binds i cementen, vilket gör att det inte blir någon aska. Annan förbränning ger cirka 30 procent aska som ska tas om hand, säger Kerstin Nyberg.
- Och cementen är väldigt stabil. Den lakas ur långsamt, det kan jämföras med urberg.
Så jobbar vi med nyheter