Cementa ska få betalt för att bränna slaktmjöl

Kött- och benmjölsberget växer i Sverige. Det får inte längre användas i djurfoder eftersom det finns risk för galna ko-sjukan. EU går ut till medlemsländernas jordbruksministrar med rekommendation om att bränna mjölet under betryggande omständigheter.
Det handlar om slaktavfall som ska skickas till förbehandlingsanläggningar antingen i Stenstorp eller i Krutmöllan. Vid dessa anläggningar kokas avfallet och steriliseras innan det mals ned till mjöl. Mjölet ska sedan fraktas till Cementa i Slite för att användas som bränsle i ugnarna. Under provtiden på 18 månader vill Cementa bränna 15000 ton kött- och benmjöl. Man vill komma igång redan i höst.
Får betalt
Det här är en bra affär för Cementa eftersom man får betalt för att elda med mjölet.
Under provtiden kommer mjölet att fraktas med tillslutna bulkfordon från anläggningarna på fastlandet, med färjan över till Gotland och sedan på landsvägen till Slite. Om provresultatet hamnar inom de gränser som har satts upp så kommer Cementa att ansöka om permanent förbränning av mjölet. Blir detta beviljat kommer transporterna att ske med fartyg till Slite.
Hans Gustavsson, Cementa, påpekar att det krävs mycket energi till processen i Slite och vid Cementa vill man minska användningen av fossila bränslen och i stället öka användningen av alternativa bränslen. Han påpekar att Cementa alltid måste ha en viss del fossilt bränsle kvar. Kött- och benmjöl ser man som ett komplement och det betecknas som biobränsle.
Hans Gustavsson berättar att man i Belgien och Frankrike har använt den här typen av bränsle under många år. Enbart Frankrike lär ha 16 fabriker som använder 205000 ton kött- och benmjöl varje år. Där anser man att det är en beprövad teknik.
"Fullständig förbränning"
Hans Gustavsson påpekar att det handlar om fullständig förbränning om man använder bränslet i Cementas ugnar där förbränningstemperaturen är 850 grader.
Det som borgar för att användningen av bränslet kommer att gå bra är enligt Gustavsson ugnarnas höga temperatur, den långa tiden för bränslet i ugnen och kontrollerad och stabil drift.
Enligt Gustavsson är mjölet helt jämförbart med kol när det gäller energiutvinningen.
Kött och ben mals, steriliseras och levereras i plomberade transporter där ursprunget är garanterat. För att undvika mjöldamm har man slutna system vid Cementa i Slite. Man räknar inte med att ha ett stort lager i Slite utan litar till logistiken.
Personalen vid fabriken kommer att använda andningsskydd och handskar på samma sätt som man gör i dag, konstaterar Hans Gustavsson.
Vid informationsmötet i Slite fanns även Per Brevik från Norcem i Norge. Han berättade att Norcem har två fabriker, Kjøpsvik och Brevik, som använder kött- och benmjöl kombinerat med hushållsavfall som har omvandlats till briketter35 procent av energin kommer från alternativa bränslen. Man använder cirka 40000 ton kött- och benmjöl per år.
Norge började tidigt
Per Brevik berättade att redan före krisen med galna ko-sjukan hade man börjar använda den här typen av bränsle i de norska fabrikerna. Man bränner 6-7 ton per timme i ugnarna. Innan man började använda bränslet oroade man sig för lukt och damm.
Lukten visade sig vara mindre störande än vi hade väntat och mängden damm var helt acceptabel, sa Per Brevik.
Brevik underströk att det var viktigt att företaget hela tiden "körde med öppna kort" gent-emot allmänhet och medier.
I Norge har man, liksom i Sverige, hittills varit förskonade från galna ko-sjukan och Jacob Creufeldts sjukdom. Nervositeten har varit lika stor där inför att fall av sjukdomen BSE skulle upptäckas.
Kött- och benmjöl måste ätas för att smitta ska kunna överföras, sa Per Brevik.
"I verkets intresse"
Stig Widell, Jordbruksverket, påpekade att jordbruksverket "pushar" för att anläggningar som Cementa i Slite ska använda kött- och benmjöl som bränsle sedan det har förbehandlats vid steriliseringsanläggning.
Jordbruksverket stimulerar att förbränning sker på ett korrekt sätt, påpekade Stig Widell.
Widell sa också att det inte är något nytt att använda mjölet som bränsle i Sverige. Just nu använder man det både i Linköping och i Helsingborg, där kommunen använder benmjölet som bränsle i sin värmeanläggning.
I Eksjö gör man på ett annat sätt, där mals kött och ben ner till en köttmassa innan det förbränns. Man använde 350 ton/vecka och tog prover på utsläpp under tiden. Proverna visade på mindre utsläpp än man hade befarat, enligt Widell.
Stig Widell talade också om lagstiftning och regelverk som styr användningen av kött- och benmjöl som bränsle. Jordbruksverket (JV) är tillsynsmyndighet och ska se till att lagarna följs. Anläggningen ska vara godkänd av JV och ugnarna ska ha en viss temperatur. Vidare finns det regler om hygien, kontrollprogram och spårbarhet.
Bara svenskt avfall
Vid frågestunden var det en åhörare som undrade om det kommer att röra sig enbart om svenskt avfall.
Hans Gustavsson svarade att det inte är aktuellt med kött- och benmjöl från andra länderdet handlar enbart om det svenska.
Stig Widell sa också att det nu är flera myndigheter som ska säga sitt innan det kan bli någon proveldning vid Cementa.